Show simple item record

dc.contributor.authorLindahl, Filippa
dc.date.accessioned2010-08-30T08:42:58Z
dc.date.available2010-08-30T08:42:58Z
dc.date.issued2010-08-30
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/23247
dc.description.abstractDenna uppsats handlar om en speciell typ av satsfläta med relativsats, nämligen satsflätor som Goda råd var det många som ville ge hans byrå och Exakt hur skadliga dessa bakteriegifter är finns det ingen som vet. Speciellt för typen är att den har ett spetsställt led som fundament i en deklarativ huvudsats, något av de existentiella verben vara eller finnas som matrisverb och expletivt det, följt av en indefinit nominalfras med relativsats. Åtminstone till strukturen liknar den presenteringsomskrivning och existentialsats. Uppsatsens syfte är att på basis av en korpusundersökning i PAROLE ge en översiktlig beskrivning av satsflätor av den speciella typ som beskrivits ovan. Särskild vikt läggs vid att visa vilka olika typer av led som kan spetsställas, och vilka informationsstrukturella funktioner dessa spetsställda led kan ha. I uppsatsen antas en konstruktionsgrammatisk syn på språket och den speciella satsflätetypen beskrivs som en konstruktion där informationsstrukturen är en del i funktionssidan. Olika konstituenters informationsstatus bedöms utifrån en förenklad version av Ginzburgs Dialogue Gameboard (Andreasson 2007, Ginzburg u.a.). En undersökning av 134 satsflätor ur Språkbankens PAROLE-korpus avseende konstruktionens formsida visar att det spetsställda ledet kan vara en nominalfras med substantiv som huvudord, ett egennamn, ett pronomen, en bisats, en anföring eller en verbfras. I nästan hälften av de funna satsflätorna är det spetsställda ledet antingen en kvesitiv eller en narrativ bisats. Relativsatsens korrelat utgörs oftast av ett kvantitativt, ospecifikt pronomen (t.ex. ingen eller många). Utifrån de olika formgrupper som identifieras i undersökningen av konstruktionens formsida analyseras 20 exempel avseende det spetsställda ledets informationsstruktur. Undersökningen visar att det spetsställda ledet kan vara kontrastiv topik, fortsättningstopik eller en del av remat. De spetsställda bisatsernas funktion verkar ofta vara att utveckla eller precisera topiken.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectsatsfläta med relativsatssv
dc.subjectspetsställningsv
dc.subjectpresenteringsomskrivningsv
dc.subjectexistentialsatssv
dc.subjectinformationsstruktursv
dc.subjectkonstruktionsgrammatiksv
dc.titleSpetsställda led och rematiska relativer. En korpusstudie av satsflätor med presenteringsomskrivning/existentialsatssv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Swedisheng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för svenska språketswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record