| dc.description.abstract | På det internationella gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB) är det
obligatoriskt att ha två språk, varav det ena måste läsas på förstaspråkskursen. Det
andra språket kan läsas på andraspråkskursen eller främmandespråkskursen, men det
är också möjligt att läsa två förstaspråkskurser. Språken är dock inte givna utan
eleverna väljer dem själva.
Då eleverna själva väljer vilka språk de ska studera, torde de också fundera runt sin
flerspråkighet och i viss mån ta ställning till den, likväl som det är rimligt att anta att
de påverkas av den. Vilket språk ska de läsa som sitt förstaspråk? Vilket språk ska de
läsa som andra språk? Ska de fortsätta studera svenska? Vad påverkar deras val?
Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå hur ungdomarnas flerspråkighet
inverkar på deras val av språk för IB. Frågeställningarna för uppsatsen är: Hur
resonerar de inför sina språkval på IB? Vilka faktorer styr deras språkliga val? Vad
påverkar valet av svenska som ett av språken? Uppsatsen avser också belysa den
problematik som uppstår i förhållandet mellan modersmål och förstaspråk i en
flerspråkig kontext.
Undersökningen är utförd med kvalitativa halvstrukturerade och samtalsbaserade
intervjuer. Informanterna består av åtta IB-elever, som alla är flerspråkiga och har
svenska som enda modersmål, samt varav fyra studerar svenska som ett ämne i sin
gymnasieexamen. Vidare har undersökningen en poststrukturalistisk referensram, och
det vetenskapliga förhållningssättet har ett anslag av empirinära forskningsansatser,
då de halvstrukturerade intervjusamtalen är fenomenologiskt orienterade och
analysen vilar på en fenomenografisk grund.
Resultatet av undersökningen visar att de faktorer som påverkar informanternas
språkval inför IB kan delas in i 13 olika kategorier, vilka främst speglar deras
framtidsvisioner utifrån deras nutida livvsituation. Det finns också en skillnad i
förhållandet till kategorierna mellan valet av språk till förstaspråkskursen och valet av
språk för den andra språkkursen, samt mellan de informanter som läser svenska som
ett av sina språk, och den grupp som inte gör det.
Informanterna väljer sitt starkaste språk för förstaspråkskursen, men för
majoriteten av dem sammanfaller inte deras förstaspråk med modersmålet. Valet av
det andra språket framstår främst som en investering för framtiden, och slutligen
finns det en skillnad mellan de informanter som läser respektive inte läser svenska
vad gäller attityden till Sverige och svenskheten, graden av ambivalens samt
huruvuda de förefaller uppleva svenskan som ett officiellt och offentligt användbart
och gångbart språk. | sv |
