Ger deltagande i stresshanteringskurs minskad stress?

Abstract

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress. Kortvarig stress är vanligen funktionell, till exempel kroppens reaktioner vid en fara. Vid s.k. dysfunktionell stress blir olika kroppsliga reaktioner förnimmbara och ofta påtagligt störande för individen. Dessa reaktioner är ofta de besvär och symtom vilka får individen att söka läkare. Inom företagshälsovården har detta inneburit en förändrad arbetssituation med krav på nya behandlingsmetoder mot arbetsrelaterad stress. För att behandla och rehabilitera individer framgångsrikt vet man med stöd från flerårigt kliniskt arbete att det krävs ett team som samarbetar kring individen. En del av behandlingen bör inriktas mot att öka individens förståelse och kunskap om de egna stressreaktionerna och att hitta ett nytt förhållningssätt till utlösande orsaker. Som en följd av detta erbjuder numera den företagshälsovård där jag arbetar utbildning i stresshantering. Syfte: Att utvärdera om patienter som rekommenderas att genomgå en stresshanteringskurs som ett led i behandlingen förbättras med avseende på stressrelaterade symtom och beteenden. Undersökt grupp och metod: Två grupper jämfördes. En kursgrupp bestående av tio individer vilka genomgick en stresshanteringskurs under åtta veckor. Kursens mål var bl.a. att ”bli uppmärksammad på kroppens stressreaktioner och att minska dessa”. Som jämförelsegrupp utvaldes sex patienter från min mottagning. Dessa individer erhöll efter läkares bedömning ”sedvanlig behandling” det vill säga kontakt med sjukgymnast, psykolog eller beteendevetare. Alla individerna uppvisade stressrelaterade besvär, till exempel trötthet och minnesstörningar. För att utvärdera effekterna av kursen med avseende på stressrelaterade symtom och beteenden användes två olika självskattningsformulär. Stress and Crisis Inventory-93 (SCI-93), avsnitt 1av 6: ”Symtomskattning med avseende på autonom dysfunktion” och the Swedish Stress Profile (SSP). SSP består av två delar. Första delen utgörs av frågor som relaterar till viktiga dimensioner av arbetslivet. Andra delen av formuläret baseras på frågor som utvalts efter dess relation till biokemiska markörer för stress. Båda formulären ifylldes vid kursstart och efter genomgången kurs av kursgruppen. Jämförelsegruppen ifyllde enbart SCI-93 vid motsvarande tidpunkter. För att få bakgrundsfakta hölls en muntlig intervju med varje deltagare i kursgruppen. Resultat/diskussion:. Medelvärdena för bägge grupperna avseende autonom dysfunktion minskade. Jämförelsegruppen uppvisade en större minskning. De erhöll behandling och kontinuerligt stöd av ett team och att individens chef tidigt deltog i rehabiliteringen. Rekryteringen av de bägge grupperna skiljde sig också åt. Kursgruppen uppvisade också en förbättring mätt med frågeinstrument som anses vara relaterat till biokemiska markörer för stress. Detta kan tolkas så att gruppen mellan mättillfällena, alltså under kursens gång, har förändrat sitt beteende och tillgodogjort sig en del av kursens målsättning. Här saknas dock resultat från jämförelsegruppen. Slutsats: Frågeställningen om stresshanteringskursen i sig medförde förbättring kan efter detta projektarbete ej besvaras. Sammanfattningsvis gav studien inte stöd för att stresshanteringskursen för denna patientgrupp leder till minskad stress (stressrelaterade symtom och beteenden) i högre grad än ”sedvanlig behandling”. På grund av det lilla materialet och metodologiska brister får den i detta avseende betraktas som inkonklusiv. För att få ett strikt vetenskapligt underlag för en behandlings-rekommendation bör en kontrollerad studie genomföras med större homogen grupp ur vilken individerna randomiseras till kurs- och jämförelsegrupp.