Gymnasieelevers uppfattningar om det laborativa momentet i kemi
Sammanfattning
Metoder
De metoder vi använt är enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt analys av
laborationsinstruktioner med avseende på antalet frihetsgrader.
Resultat
Vi kom i våra resultat fram till att det finns en klar dominans av ett empiristiskt synsätt på lärande i
skolans kemilaborationer. Effekten av detta har blivit att eleverna oftast bara möter en typ av arbetssätt,
ett induktivt med laborationer av låga frihetsgrader. Enligt tidigare undersökningar kan detta i sin tur få
till följd att eleverna kan följa givna instruktioner men inte självständigt analysera problem. Med
utgångspunkt i styrdokumenten så kan gymnasieeleverna inte uppnå alla mål för högre betyg om de bara
provat ett styrt arbetssätt. Våra undersökningar tyder på att eleverna inte ser någon motsättning mellan
empiristisk och konstruktivistisk syn på lärande, flertalet elever är positiva till att arbeta på ett mer öppet
sätt under laborationer. Med utgångspunkt från våra undersökningar och styrdokumenten för
gymnasieskolan anser vi att laborationer med flera frihetsgrader måste bli vanligare i gymnasieskolan.
Betydelse för läraryrket
Eftersom laborationer är en stor del av kemiundervisningen så är det viktigt för eleverna att
laborationerna utnyttjas i undervisningen så att elevernas läroprocess gynnas och elevernas intresse
stimuleras. Det är av stor relevans för kemilärare att kritiskt granska didaktiska metoder i
undervisningen så att vi kan motivera metoderna utifrån hur de bidrar till elevers lärande. Eftersom det
har visat sig att det finns en klar dominans av ett arbetssätt i kemins laborativa moment är det viktigt att
vi som pedagoger granskar detta arbetssätt utifrån ett lärandeperspektiv.
Examinationsnivå
Student essay
Samlingar
Fil(er)
Datum
2010Författare
Sundberg, Hanna
Pilqvist, Berit
Käck, Mattias
Nyckelord
Kemilaborationer
receptlaborationer
öppna labora
Språk
sv