EN HETEROGEN LIKVÄRDIGHET? – Om historielärares kunskapssyn(er)

Abstract

Sammanfattning:

Denna uppsats syfte är att undersöka historielärares varierade kunskapssyn med fokus på hur de ser på förhållandet mellan stoff-/faktakunskaper och förmågor för att kunna se om och hur denna variation samvarierar med lärares bedömning av elever. Ett andra syfte är att diskutera om och hur likvärdighetsidealet i både skollagen och läroplanen påverkas av en heterogen tolkning av kunskapsbegreppet. Frågeställningarna: Är lärares tolkning av historieämnets målbeskrivningar av heterogen eller samstämmig karaktär, Är det utifrån undersökningens material rimligt att hävda att lärares kunskapssyn samvarierar med deras bedömning av elever? Är det möjligt att hävda att elever får en likvärdig utbildning i historia? Metoden för materialinsamling har varit enkät, textanalys och intervjuer med lärare. Resultatet: Kunskapssynerna i svenska skolan; hierarkisk dualism, ickehierarkisk dualism och symbios rör lärares sätt att tala om hur kunskapstyperna skiljer sig åt och om det finns en rangordning dem emellan. Hierarkisk dualism: en uppdelning mellan stoff-/faktakunskaper och förmågor, där det senare vilar på en bas av det förra. Den andra idealtypen, ickehierarkisk dualism, kännetecknas av en uppdelning utan en inbördes rangordning. Den tredje idealtypen, symbios, innebär att man helst undviker att skilja mellan kunskapstyperna överhuvudtaget. I hög grad visade det sig att denna kategoriindelning av kunskapssyner upprepade sig när det rörde lärares sätt att resonera kring bedömning och i deras val av metoder för att pröva elevers kunskaper. Utifrån detta förefaller det som om kunskapssynen tycks vara homogen och man måste nog, om man omfattar en striktare tolkning av likvärdighetsbegreppet, förlika sig med tanken att utbildningen inte är likvärdig i svenska skolor. Undersökningen bidrar till att uppmärksamma kunskapssynens relevans för lärares yrkespraktik, genom att den senare i hög grad tycks formas av den förra.