dc.contributor.author | Lidström, Sara | |
dc.contributor.author | Isemo, Sanna | |
dc.date.accessioned | 2010-10-08T12:37:54Z | |
dc.date.available | 2010-10-08T12:37:54Z | |
dc.date.issued | 2010-10-08 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/23766 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Under de senaste årtiondena har många organisationsstudier uppmärksammat att
arbetslivets villkor har förändrats. Kunskapsintensiva verksamheter innefattar ökad flexibilitet
och individualisering, vilket ger upphov till ett friare arbete med gränslösa arbetssituationer.
Ett friare och mer självständigt arbete kräver också nya sätt att leda. Studier har visat att delat
ledarskap kan vara lösningen på många chefsproblem, men att denna ledarskapsform även
kräver vissa förutsättningar. Det delade ledarskapet står dock i kontrast till en nästintill
allmängiltig uppfattning om det enskilda ledarskapet som det mest effektiva. Det är därför
troligt att ett införande av delat ledarskap möter vissa svårigheter då det kan vara svårt att
vinna acceptans inom organisationen. En utmaning blir därför att legitimera det delade
ledarskapet, samtidigt som det ska fungera i praktiken.
Till grund för uppsatsen ligger en undersökning av ett företag som har haft ett formellt
likställt delat ledarskap. Anledningen till att ledarskapet delades var en sammanslagning av
två avdelningar. Båda avdelningarna ansågs vara eftersatta och intentionen var att öka
effektiviteten och säkra kompetensförsörjning för att kunna möta framtidsbehov. Då
arbetsbördan uppfattades vara för stor för att kunna hanteras av en enskild ledare, togs beslut
om att dela det formella ledarskapet mellan två personer.
Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att ett delat ledarskap ska
ses som legitimt, samtidigt som det fungerar i praktiken.
Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med en kvalitativ ansats där vi har använt oss av
halvstrukturerade intervjuer. Genom att intervjua olika medlemmar inom organisationen kan
vi belysa det delade ledarskapet utifrån olika perspektiv. Därutöver har vi tagit del av formella
dokument som företaget har tillhandahållit. Med stöd av teoretiska begrepp från
nyinstitutionell teori har vi sedan analyserat vårt insamlade material.
Resultat och slutsatser: Efter genomförd studie ser vi att det delade ledarskapet gett upphov
till viss osäkerhet, frustration och skepticism bland de underordnade cheferna, samtidigt som
övriga respondenter överlag visar en positiv inställning. Dessutom svarar samtliga
respondenter att de själva skulle kunna tänka sig att dela ledarskap. Vi tror orsaken till
osäkerheten skulle kunna vara att enskilt ledarskap är en stark institution inom organisationen,
och att delat ledarskap genom dokumentering och informationsspridning skulle kunna bli ett
legitimt alternativ till enskilt ledarskap. Att involvera de underordnade i ett tidigt skede, och
att tydligt kommunicera syftet med ett delat ledarskap ser vi är några av flera förutsättningar
för att få det att fungera i praktiken. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | isärkoppling | sv |
dc.subject | förtroendets logik | sv |
dc.subject | Delat ledarskap | sv |
dc.subject | legitimitet | sv |
dc.subject | institution | sv |
dc.title | Delat ledarskap Ett möjligt alternativ till enskilt ledarskap | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Programme on Human Resource Development and Labour Relation | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Personalvetarprogrammet | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |