”MAN MÅSTE LAGA EFTER LÄGE”. En diskursanalytisk studie av hur beslutsfattare resonerar kring heldagsskolans omorganisation i en kommun

Abstract

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var: 1. Hur talar beslutsfattarna om ”elever i behov av särskilt stöd” och ”en skola för alla”? 2. Hur talar beslutsfattarna om ”heldagsskolan” och andra särskiljande lösningar? 3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ”heldagsskolans” omorganisation? Metod Studien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare. Det är sex intervjuer som ligger till grund för huvudstudiens resultat. Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, där språket var föremål för analysen, reducerades datamaterialet för att sedan utmynna i tre distinkta analysfaser: den kommunikativa händelsen, diskursordningen samt sammanfattning och resultatanalys. Resultat Resultatet i denna studie visar hur ”styrningsproblem” kan komma till uttryck, hur formella och informella samtal, men även hur resursfördelningen är styrande faktorer. Ett dilemma hos informanterna utgörs av att inkluderande ambitioner ställs mot icke önskvärd exkludering. En utmaning för skolan blir därmed inte att få alla elever att fungera i skolan utan snarare att få skolan att acceptera alla elever. Resultatet stämmer till viss del med tidigare forskning på område. Kommunerna har utifrån givna kostnadsramar fått makten att bestämma organiseringen av skolverksamheten, medan till skolaktörerna lämnas stor handlingsfrihet och ansvaret att förverkliga beslutet i praktiken. Resultatet visar hur skolaktörernas tal- och tankemönster samt begränsade resurser skapar grund för vilka elever som anses vara i behov av särskilt stöd samt åtgärdernas utformning. I deras tal framträder deras syn på hur elever möts och bör mötas. Den stora variationen i informanternas antaganden, föreställningar och värderingar samt vad och hur de uttrycker dessa återspeglar maktförhållanden i skolsystemet. Deras utsagor utmynnar i en diskursordning med nio urskiljbara diskurser fördelade på studiens fyra fokusområden: Fokusområde 1 – en skola för alla - två diskurser: En skola för alla grundad i styrdokument och En skola för alla grundad i förutsättningar. Fokusområde 2 – elever i behov av särskilt stöd – tre diskurser: Individuella begränsningar, Strukturella begränsningar och Ideologiska begränsningar. Fokusområde 3 – heldagsskolan och andra särskiljande lösningar – två diskurser: Heldagsskolan som möjlighet och Heldagsskolan som nödvändig lösning. Fokusområde 4 – heldagsskolans omorganisation – två diskurser: Styrningsprocesser i heldagsskolans omorganisation och Ledningen av heldagsskolan.