Masteruppsatser, Offentlig förvaltning

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/23914

Browse

Now showing 1 - 20 of 369

Kristdemokratisk alkoholpolitik i Sverige och Finland
(2025-09-04) Gustafsson, Carl; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur religiöst präglade nischpartier använder idéer och inramningar strategiskt för att motivera offentlig styrning inom ideologiskt laddade policyområden. Teori: I denna uppsats används tre kompletterande teoretiska perspektiv för att analysera hur de kristdemokratiska partierna i Sverige och Finland har positionerat sig i alkoholpolitiska frågor: nischpartiteori, framingteori och idéanalys. Tillsammans utgör dessa perspektiv en analytisk verktygslåda där varje teori bidrar med en specifik funktion i analysarbetet Metod: En komparativ idéanalys genomförs för att studera hur de svenska och finska Kristdemokraternas alkoholpolitiska positioner utvecklats över tid. Materialet består av partiprogram från partiernas bildande fram till idag, samt ett par utvalda centrala alkoholpolitiska riksdagsdebatter från respektive land. Resultat: Resultatet visar att bägge partier över tid använder sig av strategiska inramningsstrategier för att legitimera den egna alkoholpolitiken. Bägge partier går över tid från att primärt använda religiösa och moraliska ramar, till att i stället primärt använda folkhälsoramar för att legitimera den egna politiken. Även om bägge partier över tid blir mindre restriktiva i sin alkoholpolitiska hållning, är bägge partier än idag förespråkare av en restriktiv alkoholpolitik. Nischpartiteorin har visat sig användbar för att förstå partiernas alkoholpolitiska förflyttningar, och även deras agerande i centrala alkoholpolitiska frågor i respektive land.
Den ihåliga livbojen: Om upplevelser, resiliens och paradoxer vid tillförordnat chefskap i en kommunal förvaltning
(2025-09-02) Strandberg, Jimmy; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med studien är att genom tematisk analys av medarbetares och chefers berättelser generera en fördjupad förståelse av hur tillförordnat chefskap upplevs och hanteras inom en kommunal förvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på de tre analytiska begreppen liminalitet, temporalitet och organisatorisk resiliens, vilka används för att tolka och förstå det empiriska materialet. Metod: Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie av en kommunal förvaltning. Det empiriska materialet har samlats in genom elva semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer, och har därefter syntetiserats till fyra composite narratives. Resultat: Resultatet indikerar att upplevelsen av tillförordnat chefskap präglas av ambivalens. Den kortsiktiga lösningen, där operativ överlevnad prioriteras, sker på bekostnad av långsiktig utveckling och tillit. Studiens huvudsakliga bidrag ligger i identifieringen av en paradox: stark resiliens hos individer kan oavsiktligt dölja och samtidigt upprätthålla en grundläggande brist på organisatorisk resiliens, vilket i sin tur hämmar organisatoriskt lärande.
Tjänstepersonernas arbete för kommunens utveckling och överlevnad. En kvalitativ studie om mindre kommuners samarbete med näringslivet och tjänstepersonernas nyckelroll.
(2025-06-26) Keryo, Sandybel; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kommunens organisering av samarbete med näringslivet samt förstå tjänstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: För uppsatsen används governance för att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. Därefter fokuseras det på tjänstemannarollen i offentlig sektor med hjälp av teorin om boundary spanners. Metod: För uppsatsen används en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer görs med tjänstepersoner från olika delar av landet. Intervjuerna gjordes på tjänstepersoner i mindre kommuner. Resultat: Studien visar att de mindre kommunerna ser näringslivet som en nödvändig förutsättning och resurs för kommunens tillväxt. Samarbetet mellan de två parterna bringar möjligheter men också utmaningar kopplat till de olika logiker och förutsättningar som finns på respektive parts sida. Samarbetet och kommunens roll i samarbetet varierar. Vad gäller tjänstepersoner beskrivs de som nyckelroller i samarbetet som bidrar till förtroende och förståelse mellan parterna, de agerar, de vägleder stöttar näringslivet och arbetar enligt interna processer och lagtolkning. Situationer som utmanar dessa tjänstemannaroller är relationerna till näringslivet och företagarna, förhålla sig till den politiska viljan, svara på näringslivets behov, ta hänsyn till överprövande myndigheter, orientera i tolkningsbara lagar och kollektiva viljor från medborgare.
Mellan reträtt och nyorientering. En studie om det offentliga ledarskapet.
(2025-06-23) Jonäng, Kristina; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Att undersöka det offentliga ledarskapet, så som det gestaltar sig i en växelverkan mellan politik, förvaltning, företag och föreningsliv samt i ett sammanhang av samhällets alla tre nivåer; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, förändring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifrån ett snöbollsurval. Resultat: Ledarskapet fokuserar på processinriktade perspektiv. Ledarna avstår ett kritiskt förändringsperspektiv till förmån för att främja relationsmakt, referensmakt och kartellbildning. Ibland präglas ledarskapet av expertmakt. Positionen för det offentliga ledarskapet idag kan beskrivas som brytpunkten mellan reträtt och nyorientering, som skulle kunna utgöras av ett ökat systemledarskap och fortsatt fokus på processinriktade arbetssätt.
Civilsamhällets medbestämmande i stadsplanering – en förutsättning för hållbar tillväxt enligt Agenda 2030
(2025-06-19) Petrosyan, Albina; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida civilsamhällets medbestämmande i stadsplanering sker på kommunal nivå på regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Idén om ”wicked problems” (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) används som teoretiskt ramverk för studien. Teorin förutsätter bland annat att det inte finns någon gemensam syn på problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika aktörer ser på deras komplexitet utifrån sina institutionella logiker och uppfattningar. Dessutom saknas orsaksverkansambandet mellan en åtgärd och resultat. Civilsamhällets medbestämmande tillför, genom olika former av deltagande, ”fronesis” (klokhet/visdom) till denna komplexa verklighet. Därutöver behandlas horisontell samverkansmodell som ett verktyg för deltagandebaserad demokrati, vilken är en grundsten för hållbar tillväxt enligt FN:s milleniemål och Århuskonventionen. Metod: Materialinsamlingen baseras huvudsakligen på dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fem plan- och stadsarkitekter, två projektledare, en marknadsaktör och representanter för en ideell förening. Respondenterna erbjöds att reflektera kring medborgardialoger i översiktsplaner, planprogram, detaljplaner och bygglovsförfaranden enligt plan- och bygglagen. Metoden präglas av en relativistisk syn på begrepp som en god livsmiljö och civilsamhällets medbestämmande, tolkat inom ramen för den svenska stadsplaneringsmodellen. Teoretisk känslighet eftersträvades, dvs. att med så få förutbestämda idéer som möjligt kunna upptäcka verkligheten utan att filtrera det som kommer fram genom existerande hypoteser. Resultat: Studien visar att det finns regulatoriska förutsättningar och en vilja hos kommuner att bereda tillfällen för civilsamhällets medbestämmande i stadsplanering på regelbunden och demokratisk grund. Det är dock osäkert hur civilsamhällets åsikter ska omhändertas och om de kan påverka stadsplaneringen när politiska beslut redan är tagna eller när allmänheten och tjänstepersoner har olika syn på lösningar.
När policy möter verklighet - ur medarbetares perspektiv.
(2025-06-17) Jamal Ahmad, Sally; Salaad, Mansura; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Studien syftar till att undersöka hur medarbetare upplever chefens ledarskap och hur detta påverkar deras arbetsmiljö. Fokus ligger på att identifiera faktorer som påverkar trivsel, stress och utbrändhet. En central del är att förstå vad hållbart ledarskap innebär i praktiken och hur det bidrar till en hälsosam arbetsmiljö. Målet är att besvara hur ledarskap påverkar medarbetarnas välmående och vilka aspekter som är avgörande för ett hållbart arbetsliv inom sjukvården. Teori: För att analysera hur ledarskapet inom sjukvården påverkar medarbetarnas arbetssituation utgår denna studie från fem olika ledarskapsteorier: transformativt, transaktionellt, värdebaserat, situationsanpassat och karismatiskt ledarskap. Dessa teoretiska perspektiv har valts för att belysa olika aspekter av ledarskap och dess praktiska uttryck inom vårdorganisationer. Teorierna har använts som ett analytiskt verktyg för att tolka det empiriska materialet och för att svara på studiens forskningsfrågor. Metod: I studien används en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer med vårdpersonal, främst sjuksköterskor och undersköterskor. Utöver intervjuerna genomfördes även en dokumentstudie av Västra Götalandsregionens styrdokument. Kombinationen av dessa metoder ger en bredare bild av både praktiska erfarenheter och formella riktlinjer. Resultat: Studien visar på en tydlig hållbarhetsparadox inom vårdens ledarskap, trots att hållbart ledarskap lyfts fram som ett ideal i forskning och styrdokument, saknas ofta de organisatoriska förutsättningarna för att förverkliga det i praktiken. Begreppet framstår mer som en teoretisk vision än något som vårdpersonalen relaterar till i sin vardag. Chefer vill ofta vara stöttande och närvarande, men begränsas av resursbrist och hög arbetsbelastning. För att hållbart ledarskap ska bli verklighet krävs förändringar på både individuell och strukturell nivå.
Att ständigt navigera bland intressen: En studie av institutionella förutsättningar för en svensk regions hållbarhetsarbete
(2025-06-17) Englsperger Raswill, Märeta; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur en offentlig organisation navigerar bland olika intressen i förhållande till samtida samhällsutmaningar. Teori: Med utgångspunkt i sociologisk institutionell teori, tillämpar studien institutionell kapacitet som analytiskt ramverk i avsikt att kartlägga en offentlig organisations institutionella förutsättningar för att bemöta och hantera en identifierad samhällsutmaning. Samhälleliga intressen ses som institutionella tryck som påverkar den institutionella kapaciteten. Metod: Studiens fall är det hållbarhetsarbete som bedrivs av Västra Götalandsregionen (VGR). Studien bygger på intervjuer med tjänstepersoner och förtroendevalda inom organisationen samt analys av policydokument. Analysen har genomförts med hjälp av ett analysverktyg utifrån institutionell kapacitet, med fokus på hur hållbarhetsarbetet påverkas av intressepluralism. Resultat: Studien visar att en offentlig organisation ständigt navigerar bland olika intressen. Resultaten består av en kartläggning av VGR:s institutionella förutsättningar för att bemöta och hantera hållbarhetsfrågan, som ett exempel på en samtida samhällsutmaning. De institutionella förutsättningarna inkluderar både utmaningar och möjligheter relaterade till intressepluralism. Kartläggningen illustrerar hur intressepluralism genomsyrar organisationens hållbarhetsarbete. Det tar sig bland annat uttryck i att kunskapsutbudet är uppdelat inom organisationen utifrån olika intressen relaterade till hållbarhetsfrågan, och att organisationen sammantaget försöker ta dessa olika intressen i beaktning genom samverkan mellan organisationsdelar och med andra samhällsaktörer. Därför är navigeringen bland olika intressen ständig, genom oupphörlig förhandling och omprövning.
“Vi är alla jämlika, men inte samtidigt för det har vi inte råd med”. En kvalitativ fallstudie om prioriteringar och anpassningar av välfärdsservice.
(2025-06-17) Josefsson, Desiré; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Bidra till en ökad förståelse över regioners hantering av välfärdsutmaningar som grundar sig i en minskande och åldrande befolkning, med fokus på de prioriteringar och anpassningar som görs vid beslut om lokalisering. Val av studerad välfärdsservice har varit tandvård. Teori: Uppsatsen använder sig av vetenskapliga teorier inom lokaliseringsteori, offentliga värden och teori om centrum och perifera spänningar för att analysera prioriteringar av värden vid lokaliseringsbeslut. Dessutom används teori om anpassningar för krympande platser, innovation inom offentlig sektor samt en översiktlig litteratur om mobila tandvårdsenheter som förslag på innovation. Detta har använts till att undersöka regionernas praktiska anpassningsåtgärder som hantering av sina välfärdsutmaningar. Metod: En jämförande analys med två fallstudier av två regioner genom en abduktiv ansats. Skriftligt empiriskt material har inhämtats från mediesök och offentliga dokument, utöver detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med regionalpolitiska representanter från majoritet och opposition, samt verksamhetsansvariga för Folktandvården i båda regioner. Resultat: Resultatet visar att prioriteringar vid lokalisering av tandvård tenderar att prioritera värden som effektivitet och kvalitet högre än andra värden när verksamheten står inför omfattande utmaningar som påverkar dess möjlighet att bedriva verksamhet. Det visar således att prioriteringar av värden som tillgänglighet, närhet, jämlikhet och rättvisa har större möjlighet att prioriteras av beslutsfattare när verksamheten är välmående och inte har lika omfattande utmaningar. Resultatet visar även att båda studerade regioner använder sig av anpassningspolitiska åtgärder för att anpassa sina verksamheter till en minskad befolkning och minskade resurser, där innovation och annorlunda arbetssätt ses som nödvändiga till att fortsatt kunna bedriva en konkurrenskraftig verksamhet. Utöver detta visar resultatet att innovativa lösningar som ambulerande tandvårdsenheter kan vara ett sätt att bedriva service i glesbefolkade områden, men lösningen passar inte till alla lokala förutsättningar.
Har Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna närmat sig varandra ideologiskt?
(2025-06-17) Mörfeldt, Isak; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur det ökade stödet för högerpopulistiska partier lett till att mainstreamhögerpartier och högerpopulistiska partier flyttat sig närmare varandra ideologiskt. Jag undersöker detta genom att titta på en svensk kontext. I studien analyseras partierna Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Teori: Uppsatsen testar de Langes (2012) mekanism att så kallade mainstreampartier till höger på den politiska ideologiska skalan förflyttat sig mer till höger och att högerpopulistiska partier förflyttat sig mer mot mitten när högerpopulistiska partier vuxit sig starka och ökat i väljarstöd. I teoridelen beskrivs även de olika ideologierna som ligger till grund för idealtypen i metoden. Dessa ideologier är liberalism, liberalkonservatism och högerpopulism. Metod: En kvalitativ textanalys genomförs där idealtypsanalys används. Idealtyper används för att analysera partiernas valmanifest från 2014 och 2024. Resultat: I det stora hela har Liberalerna inte rört sig från liberalism till högerpopulism, Moderaterna har inte rört sig från liberalkonservatism till högerpopulism och Sverigedemokraterna har inte rört sig från högerpopulism till liberalism eller liberalkonservatism mellan 2014 och 2024. Studien ger inget stöd för de Langes (2012) mekanism i en svensk kontext.
Otherness in Order: Discursive Representations of Immigration in Swedish Policy Discourse
(2025-06-17) Blomqvist, Linnéa; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Aim The aim of this study is to analytically examine how immigration is portrayed in Swedish migration policy discourse using the What’s the Problem Represented to Be? (WPR) approach, and to unpack underlying drivers of these portrayals with a postcolonial lens. Theory This study employs the What’s the Problem Represented to Be? (WPR) approach, an analytical tool that deconstructs problem representations in policy discourse. Post-colonial theory is integrated with the findings of WPR to unpack narratives shaped by colonial legacies and power dynamics. Together, these frameworks allow for a critical examination of how migration is problematised, with particular attention to underlying suppositions and constructions of “Us vs. Them” perspectives. Method This study embodies an abductive textual qualitative methodology, applied on official documents in Sweden. These official documents include governing documents, reports, motions and party manifests to name a few. The methodological analysis is divided into two layers, the first layer draw on the What’s the Problem Represented to Be? - framework. The second layer allow to integrate postcolonialism onto the WPR-findings to unpack how the problem representations can be understood. Results Firstly, the results show that problem representations are regularly portrayed with a narrative of connected criminal activity and extremist values. Secondly, nationalistic values intensify ‘The Otherness’ through three rhetorical aspects: National, Societal and Individual. Lastly, key results show cultural and religious identities in opposition of “True Swedishness” deeply shape Sweden’s hierarchical migration policy.
Vem anses förtjäna kommunalt stöd? En studie om hur hemlöshet problematiseras på kommunal nivå.
(2025-06-17) Falk, Anna Stina; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra hur hemlöshet problematiseras på kommunal nivå samt identifiera om det finns skillnader i hur hemlöshet representeras mellan tre storstadskommuner. Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt och kritiskt perspektiv. Bacchis (2009) policyanalytiska ansats ’Whats the problem represented to be?’ används, samt Schneider och Ingrams (1993) teori om målgruppskonstruktion. Metod: Uppsatsen är en dokumentstudie med kritisk diskursanalys där tre storstadskommuner jämförs. Studien är avgränsad till styrande offentliga dokument upprättade under tidsperioden 2019–2025. Dokumenten är kommunövergripande och kopplade till den lokala kommunala hanteringen av hemlöshet. Resultat: Studien visar att hemlöshet problematiseras i samtliga kommuner och att definitionerna varierar. Stockholm har en egen definition av hemlöshet, medan Malmö och Göteborg följer Socialstyrelsens. Hemlöshet kopplas både till bostadsbrist och individens socioekonomiska situation, samt strukturella faktorer som ansvarsfördelning och prioriteringar. Den kommunala styrningen skiljer sig då Stockholm och Göteborg har särskilda planer för att hantera hemlöshet, medan Malmö inkluderar hemlöshetsfrågan i sitt bostadsförsörjningsprogram. Två målgrupper identifieras i studien: ’beroende’ (positivt konstruerade och anses förtjäna stöd) samt ’avvikande’ (negativt konstruerade och anses oförtjänta av stöd). En gemensam faktor är att båda har svag politisk ställning. Det saknas perspektiv från individer i hemlöshet i det kommunala arbetet. Studien visar att den största skillnaden är hur grupperna konstrueras, vilket kan leda till olika konsekvenser för deras levnadssituation.
Att hantera ungdomsarbetslöshet - Om samverkan och problemframställning i arbetsmarknadspolitiska insatser
(2025-06-17) Stafstedt, Hanna; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomsarbetslöshet framställs samt hur samverkan mellan stat och kommun organiseras och kommer till uttryck i implementeringen av arbetsmarknadspolitiska insatser. Teori: Teorin om gränsobjekt (Star & Griesemer, 1989) används för att förstå samverkan mellan olika aktörer inom arbetsmarknadspolitiken. Denna teori kopplas även till begreppen gränsskapande och gränsöverskridande (Löfström, 2010) för att fördjupa förståelsen av hur samverkan möjliggörs eller begränsas i praktiken. Metod: Studien utgår från en diskursanalytiska ansats och bygger på en analys av både nationella och lokala styrdokument. Analysen är uppdelad i två delar. Den första delen genomförs med hjälp av Bacchis WPR-ansats och fokuserar på hur ungdomsarbetslöshet framställs, vilka underliggande antaganden som kommer till uttryck samt vad som lämnas oproblematiserat i styrdokumenten. Den andra delen analyseras fristående från Bacchis WPR-ansats och fokuserar i stället på hur samverkan mellan stat och kommun fungerar i praktiken. Resultat: Studien visar att ungdomsarbetslöshet ofta framställs som ett individcentrerat eller organisatoriskt problem snarare än ett strukturellt. Det påverkar hur ansvar för åtgärderna fördelas mellan stat och kommun. Samverkan lyfts fram som en lösning, även om den ofta är otydligt definierad och präglas av olika logiker och förväntningar. Med hjälp av gränsobjektsteorin synliggörs hur samverkan både möjliggörs och begränsas av aktörernas olika perspektiv, roller och styringslogiker.
Kommunala arbetsmarknadsinsatser för långtidsarbetslösa i Västra Götaland - En flerfallsstudie om organisering, samverkan och institutionell påverkan
(2025-06-17) Bahrami, Azhin; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner i Västra Götaland organiserar och samverkar kring arbetsmarknadsinsatser för långtidsarbetslösa, samt vilka faktorer som påverkar insatsernas effektivitet och hållbarhet. Teori: Institutionell teori, samverkansteori och social exklusionsteori. Metod: En kombinerad metodansats (mixed methods) bestående av en kvantitativ enkätundersökning riktad till samtliga kommuner i Västra Götalandsregionen samt kvalitativa intervjuer med representanter från fem kommuner och Arbetsförmedlingen. Analysen genomförs tematiskt. Resultat: Resultaten visar att kommuner som arbetar med individanpassade insatser, etablerad samverkan med externa aktörer och en långsiktig organisatorisk struktur uppnår mer hållbara resultat. Samtidigt påverkas kommunernas handlingsutrymme av institutionella villkor och resursfördelning, vilket skapar variation i insatsernas genomslag och effektivitet.
Sanning med modifikation? Förekomsten av och förklaringar till resultatjusteringar i kommuner
(2025-06-17) Koskel, Aleksander; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Studien syftar att undersöka huruvida resultatjustering förekommer bland svenska kommuner samt hur finansiell hållbarhet inom kommuner påverkar graden av resultatjustering. Med hjälp av offentliga data testas ett antal hypoteser relaterade till finansiell hållbarhet och deras påverkan på onormala periodiseringar som proxy för graden av resultatjustering. Teori: Studien använder sig av public choice teorin som referensram och kompletteras av tidigare forskning. Public choice teorin bygger på klassiska ekonomiska teorier och är anpassad för den offentliga sektorn. Grundantaganden är bland annat att människan är en rationell individ där nyttomaximering och självintresse är centrala teman. Metod: Studien antar en kvantitativ ansats och bygger på data från 289 av Sveriges kommuner för perioden 2000–2023. Statistikprogrammet Stata har använts för både bearbetning av data samt olika statistiska tester. För att undersöka de samband hypoteserna antar föreligga, genomförs ett antal tester. Test utav frekvensfördelningen av kommuners resultat, test av skillnader i medelvärden mellan grupper samt multivariata regressionsanalyser har genomförts. Resultat: Studien finner att flera av de samband som upptäckts i andra länder inom tidigare forskning överensstämmer med den kommunala sektorn i Sverige. Kommuner tycks ägna sig åt resultatjustering för att redovisa små positiva resultat. En betydande skillnad gentemot tidigare forskning är att desto bättre rustad kommuners kortsiktiga betalningsförmåga är, desto högre grad av resultatjustering förekommer. Studien finner därutöver att de studerade sambanden delvis håller även på lång sikt.
Kommunal beredskap genom översättning: Institutionellt entreprenörskap i ändringen från styrning till praktik
(2025-06-17) Eriksson, Emma; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Att bidra till förståelse för hur beredskap formas lokalt, i syfte att stärka förmågeutveckling i totalförsvaret, samt utveckla teori om individers roll i översättning: • Hur skapas beredskap på lokal nivå? • Vilken roll har kommunala beredskapssamordnare i skapandet av beredskap? • Vad präglar framgångsrikt skapande av beredskap? Teori: Ramverk: Skandinavisk institutionell teori Centrala koncept: översättning, institutionella tryck, organisationer, institutionella fält, institutionellt entreprenörskap Analysverktyg: Ändringsprocessens tre del-processer (Sahlin-Andersson, 1996). Metod: Konstruktivistisk grundad teori med tre parallella processer; öppen, axial, fokuserad. Materialinsamling genom intervjuer, PM och litteraturjämförelse. Analys med hjälp av kodning utifrån fem koncept, input, output samt analysverktygets tre del-processer. Resultat: Kommunal beredskap skapas genom en översättningsprocess där nationella styrsignaler omformas i tre interna delprocesser: problemkonstruktion, redigering och identitetsförändring. I denna översättning får lokala aktörer – särskilt beredskapssamordnare – en central roll som institutionella entreprenörer med handlingsutrymme att forma beredskapen utifrån lokala förhållanden. Resultatet visar att nationell styrning tolkas och omformas lokalt, vilket innebär att styrning i svaga och komplexa fält bör ta höjd för kommunernas tolkningsutrymme och aktiva roll i skapandet. Samtidigt har kommunerna både ansvar och möjlighet att ta denna aktiva roll.
En äldreomsorg under tidspress
(2025-06-17) Lundgren, Klara; Nilsson, Alexandra; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur staten utövar tidsstyrning av kommuner via riktade statsbidrag. Detta görs genom att undersöka hur staten utövar tidsstyrning genom statsbidraget Äldreomsorgslyftet, vilka andra tidsrytmer som finns i kommunernas arbete med Äldreomsorgslyftet samt vilka konsekvenser tidsstyrningen ger. Teori: I studien används ett tidsteoretiskt ramverk som utgörs av lånade teoretiska begrepp inom tidsstyrningen, där tid, makt och styrning står i centrum. Begreppen klocktid, uppgiftstid och tidsrytmer, har sin teoretiska grund i Adams (1995) distinktion mellan in-time och on-time. Ramverket kompletteras med begreppen anpassning och acceleration, inspirerade av Sharma (2014) och Rosa (2013). Metod: Studien bygger sitt empiriska material på 19 semi-strukturerade intervjuer, var av två genomfördes med tjänstepersoner från Socialstyrelsen samt Socialdepartementet, resterande intervjuer genomfördes med tjänstepersoner från 17 olika kommuner. Urvalet av kommunerna baserades på SKR:s 3 kommungruppsindelning samt andel använt medel av statsbidraget Äldreomsorgslyftet. Intervjustudien kompletteras med en dokumentstudie av regeringsbeslut som behandlar statsbidraget. Resultat: Studien visar att statsbidrag, som Äldreomsorgslyftet, för med sig en tidsstyrning som påverkar kompetensförsörjningsarbetet. Tjänstepersonerna anpassar sitt arbete både i form av ett ökat tempo men också nya arbetsuppgifter till följd av statsbidragets inbäddade tidsstyrning. Anpassningen till tidsstyrningen har också resulterat i en anteciperande förvaltning, där förvaltningen blir lyhörd gentemot regeringens nästa beslut om statsbidrag.
“Ett samhälle utan kultur – på riktigt, vad finns kvar?” En kvalitativ fallstudie som undersöker hur projektifiering påverkar kulturella initiativ och deras förmåga att skapa varaktig samhällsförändring
(2025-04-02) Aray, Natalie; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Att undersöka hur projektifiering påverkar kulturella initiativ och deras förmåga att skapa varaktig samhällsförändring. Studien belyser de utmaningar och möjligheter som uppstår när kulturella aktörer navigerar i en projektbaserad sfär. Teori: Studien utgår från Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori. Centrala begrepp inkluderar institutionellt arbete, institutionella entreprenörer, institutionellt tryck och dess motstånd, handlingsnät och institutionella paradoxer. Metod: Kvalitativ fallstudie med 13 semistrukturerade intervjuer med en tematisk dataanalys. Studiens metod kompletteras med en dokumentstudie av kulturpolitiska rapporter som kontextualiserar respondenternas berättelser. Resultat: Projektifieringen skapar en paradoxal situation där kulturella aktörer måste balansera mellan anpassning och förändring. Prekariatets villkor förstärks genom osäkra finansieringsmodeller, medan institutionellt tryck formar hur aktörer agerar. Samtidigt visar studien att vissa aktörer fungerar som institutionella entreprenörer och försöker navigera projektlogiken för att skapa långsiktiga effekter, men deras möjligheter begränsas av strukturella faktorer.
När staten packar väskan – En explorativ studie av värdet opartiskhet vid omlokaliseringar av statliga myndigheter
(2025-02-07) Valleskog, André; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Bidra till en aktuell diskussion om myndigheters lokaliseringar genom att undersöka hur det offentliga värdet opartiskhet tas i uttryck i beslutsfattandet samt realiseras vid omlokaliseringar av statliga myndigheter med granskande uppdrag. Teori: Uppsatsen använder sig av vetenskapliga teorier inom offentliga värden, opartiskhet, regulatory capture för att utveckla fyra argument för tre mekanismer, genom vilka omlokaliseringar teoretiseras påverka myndigheters förutsättningar för opartiskhet i myndighetsutövandet. Mekanismerna består dels av förekomsten och betydelsen av informella kontakter och nätverk, dels av rekrytering av en ny personalstyrka med andra yrkesmässiga och sociala bakgrunder, ålder och tjänstgöringstid inom staten och slutligen dels av övriga organisatoriska förändringar i verksamheten med betydelse för opartiskhet. Metod: Kvalitativ mixed methods-design med dokumentanalys av de motiv och syften till omlokaliseringsbesluten som offentliggjorts av beslutsfattare, vilket kopplas till teman relaterade till opartiskhet. Semistrukturerade intervjuer med anställda inom tre statliga myndigheter som genomfört eller erfarit omlokaliseringar, för att utforska resonemang om opartiskhet i myndighetsutövandet samt förändringar i verksamheterna relaterade till förändrade förutsättningar för opartiskhet, i samband med eller som konsekvens av omlokalisering. Resultat: Resultaten visar att beslutsfattarnas motiv bakom och syften till denna omgång av omlokaliseringar huvudsakligen kan kopplas till de offentliga värdena jämlikhet och demokrati. De styrande betraktas med besluten varken velat implicit eller explicit påverka förutsättningarna för opartiskhet i myndighetsutövandet i någon riktning. De förändringar i verksamheten som vissa av de intervjuade menar uppstod i samband med eller som konsekvens av omlokaliseringen, kan däremot kopplas till både förbättrade samt försämrade förutsättningar för opartiskhet i myndighetsutövandet. Det kan således vara till fördel för beslutsfattare att vid framtida omlokaliseringsbeslut beakta hur förutsättningarna för detta värde kan påverkas av en omlokalisering.
Utredningsväsendet under kontroll – En innehållsanalys av svenska kommittédirektiv 1991–2023
(2025-01-24) Olsson, Annie; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
Syfte: Studien syftar till att undersöka om den svenska regeringens styrning av kommittéer via kommittédirektiv ökat. Detta mot bakgrund av tidigare studier som påvisat att regeringen tagit större kontroll över utredningsväsendet sedan 90-talet genom att begränsa representationen hos kommittéerna. Flera har därefter hävdat att styrningen ökat även gällande kommittédirektiven, men detta har inte beforskats. Teori: I studien görs en syntes mellan två teorier: teorin om legitimerande kunskapsanvändning och teorin om re-centralisering. Syntesen innefattar att regeringar i instabila lägen har en större benägenhet att kontrollera den statliga kunskapsproduktionen. Detta på grund av att regeringen har ett ökat behov av att legitimera sina policypositioner gentemot andra aktörer. Detta görs helst genom ex ante-kontroll, såsom kommittédirektiv. Metod: Studiens metod utgörs av en kvantitativ innehållsanalys med vissa kvalitativa inslag. Materialet utgörs av kommittédirektiv från nio år mellan år 1991 och 2023. Utifrån teori och tidigare forskning har ett analysverktyg med fem indikatorer utvecklats för studien. Indikatorerna är angiven tid, direktivens längd, tilläggsdirektiv, instruktion om samråd och specifika instruktioner. Resultat: Studien visar blandade resultat. Resultatet för indikatorn angiven tid går tvärt emot förväntningarna och visar på en minskad kontroll, medan indikatorn instruktion om samråd inte har några tydliga resultat. Indikatorerna direktivens längd och specifika instruktioner ger dock tydliga utslag som tyder på en ökad kontroll hos direktiven, och indikatorn antal tilläggsdirektiv har gett ett något mer otydligt resultat i samma riktning. Eftersom direktivens längd och antalet specifika instruktioner ökat mer än den angivna tiden konstateras att kontrollen hos kommittédirektiven ökat mer än de minskat. De brytpunkter som kan utläsas visar att fler förändringar skett vid eller efter år 2002–2003. Alltså har regeringen på vissa sätt tagit större kontroll över kommittéerna via direktiven sedan millennieskiftet.
Tool for impact of change
(2025-01-24) Bjurström Löfgren, Johannes; University of Gothenburg/School of Public Administration; Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan
This paper examines the interaction between leadership, the purpose of the individual, and how to identify and transfer knowledge in the context of organizational change. Core theories are transformational leadership, learning organization and organizational purpose, they are combined to create a tool for measuring the impact of change. The tool is tested on three situations where factors such as purpose, resonating leadership and structured knowledge sharing is traced through strategic hierarchies by using qualitative interviews and interpreting the results to quantified data. The tool is designed to measure and identify strength and weaknesses in organizational situations of change. The identifiable factors both combined and alone have impact on performance both within the organization and beyond its ecosystem. The findings highlight the importance of shaping knowledge in a way that fits the receiver and sharing it in an active way.

Browse

Recent Submissions