Skolsköterskors upplevelser av sekretessens betydelse i omvårdnadsarbetet

Abstract

Introduktion: Skolsköterskans omvårdnadsarbete styrs bl.a. av sekretesslagen. I juli 2011 kommer vissa ändringar i offentlighets och sekretesslagen börja tillämpas. Dessa förändringar leder till att skolsköterskornas sekretess gentemot skolpsykolog, kurator, specialpedagog, rektor som ingår i elevhälsan delvis luckras upp. Svenska skolläkarföreningen och Skolsköterskornas riksförbund befarar att detta kan komma att negativt påverka skolhälsovårdens relation till elever och föräldrar. Frågan var då hur skolsköterskorna upplever sekretessen i sitt omvårdnadsarbete. Har den betydelse? Detta område var sparsamt undersökt i tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att beskriva skolsköterskornas upplevelse av sekretessens betydelse i omvårdnadsarbetet.

Metod: Som del av en forskningsplan gjordes en pilotstudie där kvalitativ metod med öppna intervjufrågor användes. För att analysera datan användes kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Skolsköterskor upplevde att sekretessen hade betydelse för relationer till elevhälsan, föräldrar och elever. Ett förtroende till elevhälsan kunde leda till att de delgav mer information om elever än vad de egentligen borde. För att kunna hjälpa eleven var det viktigt att få samtycke från elev och familj i de planerade åtgärderna. Sekretessen hade även betydelse för skolsköterskerollen vilket kunde komma till uttryck genom känslor av utanförskap och ensamhet Skolsköterskorna upplevde att handledning var viktigt.

Diskussion: Tidigare forskning visar på att skolsköterskor ibland känner sig isolerade och ensamma i sin roll pga. sekretessen. Skolsköterskorna i pilotstudien upplevde också att sekretessen kunde leda till en känsla av ensamhet. Handledning sågs som viktig för att få möjlighet att lyfta upp saker som var tunga att härbärgera vilket även framkommit i tidigare studier. Slutsats: Sekretessen påverkar både skolsköterskans roll och hennes omvårdnadsarbete. Sekretessen leder också till ett behov av att ventilera och få bekräftelse för sitt agerande.