Riskupplysning på bank - en pilotstudie om banksanställdas moraliska medvetenhet

Abstract

Bakgrund och problem: Banker är en viktig institution i vårt samhälle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lån som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillräckligt med information om riskerna. Som ett gensvar på den pågående krisen valde IASB att göra förändringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhället. De som är anställda inom bank har därför ett stort samhällsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots ändringen i IRFS 7, lämnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den. Det är högts önskvärt att anställda som skall ta beslut om detta, har en förmåga att värdera situationen utifrån många olika perspektiv. Då den anställda kan ha motstridiga intressen på sig, dels som anställd och dels som samhällsmedborgare, kan det vara svårt att veta vilka intressen som skall ha företräde gentemot andra. Vid ett sådant övervägande är det av vikt att beslutsfattaren väger in många olika faktorer i sitt resonemang och att beslutsfattandet sker på etiskt försvarbara grunder. Uppsatsen kommer därför att studera vilken förmåga till etiskt resonemang bankpersonal har. Syfte: Syftet är att undersöka bankanställdas förmåga att resonera etiskt, samt vad som kan påverka det etiska resonemanget. Metod: Uppsatsen har ett kvantitativt angreppssätt, och dess primärdata har samlats in med hjälp av en web-baserad enkät. Författarna har använt sig av Defining Issues Test, framtagen av James Rest, som enkätverktyg. Studiens respondenter är anställda inom bank. Studien är en pilotstudie, och kan ses som ett första utkast i en fortsatt studie om förmåga till etiskt resonemang. Resultat och slutsatser: Författarna fann att bankpersonal inte uppfyller den förmåga till etiskt resonemang som krävs för att de ska kunna göra en korrekt tillämpning av IFRS 7. Studiens resultat visar på att ålder och anställningstid har en negativ påverkan på det etiska resonemanget, medan kön och utbildningslängd inte innebar något samband. Bankpersonals p-värde kan likställas med det som uppmäts för revisorer i en annan studie. Två studier som gjorts på studenter, har fått fram ett generellt högre p-värde än det för bankpersonal. Förslag till vidare forskning: Då studien är en pilotstudie, lämnas som förslag till vidare forskning att genomföra en liknande studie, men på ett statistiskt representativt urval. En annan infallsvinkel som författarna funnit intressant att undersöka är att göra en närmre granskning av vilken riskupplysning som ges i bankernas redovisning. Även att genomföra en undersökning, likt DIT, på anställda som har som främsta syssla att just tillämpa IFRS7.