Våldsprevention i skolan Hur bör grovt våld mellan skolungdomar förebyggas?

Abstract

Alla elever ska kunna gå till sin skola och känna sig trygga. Det finns många ungdomar som idag upplever otrygghet, på grund av konflikter och våldsamheter i skolmiljön. Avsikten med den här studien är att bidra till gynnsammare förutsättningar beträffande arbetet för en tryggare skola. Uppsatsen vänder sig i första hand till skolpersonal och lärarstudenter.

Studien innehåller tidigare forskning och teori om våldsprevention i skolan och de teoretiska utgångspunkterna är uppdelade i social, situationell och repressiv brottsprevention. Den sociala handlar om att minska brottsbenägenheten, den situationella handlar om att reducera människors tillfällen att begå brott, medan den repressiva handlar om att förhindra en individs möjlighet att begå ett brott. Studiens huvudsyfte är att undersöka hur grovt våld mellan skolungdomar bör förebyggas utifrån Brå (Brottsförebyggande rådet), Skolverket och intervjuade lärare. Intervjumaterialet består av fyra ordagrant transkriberade intervjuer med sex grundskolelärare i Göteborg. Intervjumetoden var kvalitativ och frågorna har anpassats efter våra respondenters bakgrund.

När de våldspreventiva strategierna som tagits upp av Brå, Skolverket och studiens respondenter redovisas, delas strategierna upp under rubrikerna social, situationell och repressiv våldsprevention. Brå rekommenderar fler preventiva åtgärder av social karaktär, än vad Skolverket gör. Även studiens respondenter är mer positiva till social våldsprevention, jämfört med situationell och repressiv.

Konflikttrappan visar hur en konflikt trappas upp och kan med fördel användas när konflikter måste dämpas. Brottstriangeln har sidorna brottsplats, gärningsperson och offer. För att förhindra ett brott kan en av sidorna uteslutas. Studien tyder på att skolvåld uppstår ur konflikter och relationsproblem. Därför bör konflikttrappan vara mer lämpad än brottstriangeln, gällande det våldspreventiva arbetet i skolan. Den huvudsakliga slutsatsen är att social våldsprevention bör vara primär, situationell våldsprevention bör vara sekundär och repressiv våldsprevention bör vara tertiär.