dc.contributor.author | Järnemar, Hanna | |
dc.date.accessioned | 2011-02-04T14:12:37Z | |
dc.date.available | 2011-02-04T14:12:37Z | |
dc.date.issued | 2011-02-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/24364 | |
dc.description.abstract | Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?
Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande?
Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen.
Resultat – Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser. Kvinnor beskrivs som en utsatt grupp i relation till islam medan beskrivningen av HBT-personers situation är mycket bristfällig. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | diskurser, normer, makt, islamofobi, heteronormativitet, ekonomisk ideologi | sv |
dc.title | Rapporterade Sanningar – En diskursiv granskning av Utrikesdepartementets landrapporter ur ett poststrukturalistiskt perspektiv | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |