Att påverka sin hälsa - Uppfattningar om hälsorelaterade beteenden och om Hälsoteket i Angered

Abstract

Hälsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lågutbildade och personer med låg social status har visat sig ha en sämre hälsa. En betydande orsak för den sämre hälsonivån är livsstilsfaktorer så som kost, fysisk aktivitet, eller brist på sådan, och stress. Dessa faktorer kan påverkas, någonting som Hälsoteket i Angered vill underlätta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen. Men upplever folk att de kan påverka sin hälsa? Syftet var att ta reda på om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan påverka sin hälsa, och i hur stor grad de försökt göra det. Tio personer med divergerande kulturell bakgrund intervjuades. Undersökningen hade sin utgångspunkt i fenomenografin. Och resultatet analyserades med hjälp av transtheoretical model of stages of change (TTM) och social cognitive theory (SCT). Alla ansåg att de kunde påverka sin hälsa, tillvägagångssätten var dock olika. Områden så som kost, motion, självkänsla, stress och läsandet av religiös litteratur togs upp som viktiga för hälsan. Tre olika beskrivningskategorier gick att urskilja i fråga om hur långt man kommit med att påverka sina hälsobeteenden. Första kategorin hade hälsoproblem men såg inte hur de skulle kunna påverka dem. I kategori två hade personerna ändrat hälsobeteenden och i den sista kategorin hade man inga hälsoproblem och hälsosamma vanor var självklara. Tre nyckelord som var centrala för om man deltog i Hälsotekets aktiviteter eller inte var tid, intresse och platsen för aktiviteten.