Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap

Abstract

Titel: Nyhetsbegreppet i förändrat medielandskap - En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattning om vad en nyhet är och var den finns. Antal ord: 15 115 Författare: Fredrik Lundqvist, Erik Mattsson, Jonathan Westerlind Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2010 Syfte: Att undersöka unga vuxna svenskars uppfattningar om vad en nyhet är och var den finns. Metodval: Djupintervjuer med 9 personer (20-25 år) Huvudresultat Studiens resultat ska ses som olika svarsinriktningar som bidrar till att nyansera hur unga vuxna, 20-25 år, definierar begreppet nyhet och till vilka nyhetsbärare de vänder sig till. En nyhet är för de flesta respondenter något som är nära i tid, rum och kultur. Närhet vad gäller dessa faktorer skapar ett högre intresse för en händelse hos respondenten. Vissa respondenter reflekterar dock över det faktum att en händelse kan intressera andra än dem själva, och kan då ändå uppfattas som en nyhet. Konvergensen i dagens mediesamhälle återspeglas i respondenternas svar om var de söker nyheter. Nyheter går numera att finna i mer icke traditionella kanaler, som t.ex. bloggar och forum. De traditionella nyhetsbärarna står sig dock starka. Morgontidningen och nationell morgon-tv tillgodoser till stor del respondenternas basbehov vad gäller nyheter. Nyhetspåbyggnad sker genom Internet och nyhetsföretagens nätbilagor. Det vill säga, resultatet visar att respondenterna söker till de traditionella nyhetsföretagen, men i nya plattformar. Förtroendet för nyhetsbäraren har en betydande roll. Innehåll som publiceras i medier med högt förtroende uppfattas generellt som nyheter. Innehåll med nyhetsmässig potential som publicerats i de nya sociala medierna behöver verifieras i nyhetsmedier med högre förtroende. Detta för att uppfattas som en nyhet av respondenten. En händelses förmodade intressesfär är också av betydelse för vad som anses vara en nyhet. Vissa respondenter reflekterar över att en nyhet ska vara av samhällskaraktär. En privat nyhet intresserar en mindre sfär bör då kanske inte ses som en nyhet. Dock finns det de respondenter som kunde se privata nyheter som en del i ett enhetligt nyhetsbegrepp. Flera respondenter menar att en nyhets innehåll ska vara sant och att det är avgörande för vad man ser som en nyhet. Innehåll där sanningshalten uppfattas som låg, tenderar att ses som skvaller eller rykten.