Kandidatuppsatser / Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi (-2012)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24772

Browse

Now showing 1 - 20 of 32

Ett nytt läge för Kiruna - Medan marken spricker under Kiruna försvårar en spricka i Kirunas politiska ledning planeringen för att flytta staden
(2012) Lindgren, Magnus; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara. Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan.
Friluftslivet i Dals-Ed - En studie av friluftslivet i en glesbygdskommun
(2013-04-17) Ekberg, Robert; Lindqvist, Jessica; Madar Johansson, Martin; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker. Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna. Det är därför intressant att undersöka friluftslivet i en glesbygdskommun som Dals-Ed och se om friluftsmönstret skiljer sig från de nationella undersökningar som gjorts. Syftet med denna undersökning är att belysa friluftslivet i Dals-Eds kommun, med särskilt avseende på kommuninvånarnas efterfrågan på och tillgänglighet till naturpräglade områden för friluftslivsutövande. Syftet är även att undersöka vad som kan förbättra den mentala och fysiska tillgängligheten till dessa områden hos kommuninvånarna. För att undersöka friluftslivet i kommunen har en enkätundersökning utförts. Studien har även innefattat analyser av den fysiska tillgängligheten till naturpräglade områden med hjälp av Geografiska Informationssystem (GIS). Uppsatsen består således av två artiklar som behandlar de två olika metoderna. Resultatet från vår undersökning visar att friluftslivet i en glesbygdskommun som Dals-Ed verkar stämma relativt bra överens med vad tidigare forskning har sagt om utövandet på nationell nivå. I kommunen karaktäriseras friluftslivet främst av att det är enkelt och brett. Alltså något som de flesta kan ta del av och att det samtidigt inte kräver några särskilda förutsättningar gällande naturpräglade områden. Det betyder även i de flesta fall att det inte krävs någon avancerad utrustning. Skyddade naturområden verkar idag inte ha någon större betydelse för utövandet av friluftsliv i kommunen. Det är dock viktigt att ha i åtanke att Dals-Ed är en kommun med en stor mängd övriga naturpräglade områden. Det har även framkommit att det finns en del fysiska hinder för utövandet av friluftsliv till exempel vägbommar. Några av de fysiska hindren kan också vara mentala hinder, då vetskapen om att det finns fysiska hinder kan påverka den mentala inställningen. Åtgärder som kommunen kan utföra för att öka både den fysiska och mentala tillgängligheten till naturpräglade områden är att arbeta mer med att informera. Informera om vad som finns att göra i kommunen i form av aktiviteter och organisationer, samt vilka områden som lämpar sig för friluftsliv. En anledning till att markägare sätter upp vägbommar kan ha att göra med hur besökare beter sig på deras marker, ett problem som också skulle kunna lösas genom informationsspridning.
Attityder till varg - En kvantitativ enkätstudie om attityder till varg i det tätortsnära landsbygdssamhället Diseröd
(2013-04-17) Olsson, Terese; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt. Människor boende på dessa orter kan tänkas spendera en del tid i städer men samtidigt ha sitt boende på landsbygd. Hur ser dessa människor på vargens förekomst i närheten av hemmet? Denna studie som syftar till att undersöka människors attityd och acceptans till vargens förekomst i det tätortsnära landsbygdssamhället Diseröd är en kvantitativ enkätstudie. Det visar sig att de allra flesta av alla svaranden har god kännedom om varg och vargreviret vilket betyder att vargfrågan är mycket aktuell och engagerar många människor. Resultatet av undersökningen visar att stora delar (41 %) anser att det är negativt att varg finns i närheten i närheten av tätbebyggt område där de bor. Anledningen till att en så stor del är negativa kan föranledas av att så många som 20 % av alla svarande personligen har sett varg i trakten. Kvinnor är överrepresenterade av de som både ser mest varg och de som är mest rädda för varg. Även om många är negativt inställda till rovdjuret anser majoriteten att de inte är rädda för varg, 42 % anser emellertid att de är rädda. Resultatet visar också att övervägande delen inte anser att vargförekomsten utgör något hinder för dem att utföra aktiviteter i området, 16 % anser dock att vargen utgör ett hinder. Nästan hälften av alla tillfrågade svarar att de inte vet om de skulle röra sig utomhus i samma utsträckning om det blev fler vargar i trakten. Det betyder att attityder/rädsla och acceptans kan omvärderas på grund av vilka erfarenheter som människor får över tid.
Joining Babylon - Opportunity or Curse - A study about the local Population's Perceptions of the Mining Industry in Jamaica
(2013-04-17) Brauer, René; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
This thesis tries to give an accurate description of the perceptions of the local people in a developing country about big Multinational Corporations (MNC) operating within their community, in one particular case. The big MNC will be represented by a bauxite mining company that also refines bauxite to alumina. The study has been conducted in the close proximity to the alumina refining plant of that company. The plant is located roughly 10 kilometers outside Mandeville, Jamaica. The methods used to establish the perception of the local population were primarily semi structured interviews that took place at informal meetings. The interviewed people were chosen both deliberately and at random to be able to capture people’s perception in general. People were divided in subgroups of directly connected, indirectly connected and no connection at all in regard to the mining industry. The results showed that the perception of the mining company was mixed, in what was emphasized. There was however a consensus about the issues touched upon. People were aware and grateful for the benefits that the mining company provided. People often pointed out the contributions in form of wages and other social benefits for the area, but there was substantial concern for the environment and health of the people. The level of awareness about different issues varied a lot. The current economic situation led to many redundancies in the area and that the plant shut down. The plant was being maintained, at the time of the study. Many people expressed concerns for the future, but almost everybody was in agreement that they wanted to see the plant up and running again. So the future for the area remains unknown, but people believed that they were better off with the help of the mining company than without it. The Corporate Social Responsibility policy that the company was following did have some major positive contribution in the area.
Degraderade städer - En studie av urbanitet hos städer i Polen som förlorat sina stadsrättigheter
(2013-04-17) Dymitrow, Mirek; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Using the example of 55 former towns in Greater Poland, the author investigates the belief that towns formerly deprived of town privileges are the most likely to be qualified as future formal urban entities. This paper approaches the subject of urban deprivation and restitution with a multiaspectual study of the concept of urbanity. Since a preponderance of Polish degraded towns possess a prominent urban physical structure, the study focuses mainly on urban morphology as a contributing factor to urbanity. Other approaches include the central place theory, demographic conditions and the role of urban perception. Taking into account Poland’s shifting geopolitical history the study also seeks to identify and explain spatial patterns of varying degrees of urbanity among the studied towns. A secondary spatial approach analyses the distribution of urbanity in relation to greater regional centers according to the concept of core–periphery. By applying an integrated index scale based on an array of scientific theories the study measures and classifies the present urbanity status of former towns. Given their overall high summary values the study verifies that former towns are highly predestined to have their town privileges restored. Finally, the prevailing inertia to restitutions of town privileges in Poland is discussed, concluding that lack of legal criteria as well as common ignorance are the main barriers hampering the evolution of a proportional urban network.
Women's access to safe water - In times of change and uncertainty - A case study from Mangapwani in Zanzibar, Tanzania
(2013-04-17) Olsson, Britta; Karlsson, Jeanette; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
The main concern of this thesis is to find out how the potable and safe water situation in one village in Zanzibar affects the lives of the women and how the women experience the situation. The focus is on what kinds of constraints there are on a local and administrative level that may affect women’s access to water. The current UN definition of access to water is in its definition an abstract rough measuring of distance and time spent. Research within the field show that access to water is more complicated as there are several constraining factors that affect whether water is accessible or not. On a global level there has been a policy shift within the water sector during the latest decades towards market-based solutions where water is being recognised as an economic good. As an effort to counter balance this process the UN has stated water to be a human right. Still, the neo-liberalisation of water projects in developing countries has led to structures of decentralising water management to the communities, tariff implementation, and cost recovery. Feminist critics have illuminated how, women as an effect of these implementations, have been pushed further to the margins even though they are considered important stakeholders because of their role as water managers in the majority of the developing countries. By examining the women’s situation regarding water in Mangapwani, Zanzibar we try to tie the complicated knots of access to water and the current neo-liberalisation of water policies to a local reality. Mangapwani consists of a poor population who are facing structural changes within the water supply system where an economic view on water is being applied. The women are central in this aspect as they are both responsible for collecting and managing water and hold a vulnerable position in the society. In order to address the purpose of this project a field study has been conducted in Mangapwani, a village area along the western coast of Unguja island in Zanzibar outside Tanzania Mainland. To fulfil the aim a qualitative approach was taken and semi-structured interviews; individual and group interviews, participatory observation and data collection through GPS were carried out. The GPS data analysis was done with GIS (Geographical Information Systems). An important finding of this study is that the water project initiated in Mangapwani that aims to increase the access to water might actually lead to a decrease in access to water because of the low paying capacity of the poorer sections of the population. Another finding is that the current definition of access to water is narrow. With the on-going neo-liberalisation of water management more effort is needed to evaluate how the impacts of water as an economic good will affect poor women’s access to water.
Planseparerad spårtrafik i Göteborg
(2012-12-03) Johansson, Rasmus; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
The City of Gothenburg has an urgent need to upgrade its public transport. The capacity of its light rail transit (LRT) has reached maximum capacity within the inner city limits years ago. The construction of an underground metro will be very expensive and time consuming due to the soft clay beneath the city. The apparent need of developing another type of mass rapid transit (MRT) is urgent. An elevated metro have turned out to be a success in Greater Vancouver, but is it possible for the system to operate well in Gothenburg with its narrow streets and current land use; will its route coexist with the current LRT or will the noise disturb people too much?
Mot nya destinationer - Om spårvägsutbyggande i Göteborg och Sverige
(2012-10-30) Renström, Tobias; Roppola, Elisabeth; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll. Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer. Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt. Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana. Under 1970-talet och även 1990-talet förekom diskussioner kring att införa tunnelbana i Göteborg och lägga spårvagnstrafiken under jord. Under 1990-talet började man aktivt planera nya spårvagnlinjer för att åtgärda trängseln och förbättra miljön i de centrala delarna av städerna eftersom bilåkandet hade ökat. I och med att spårvagnarna åker på separata banvallar skulle en del av trängseln kunna åtgärdas. Sättet att transportera sig har förändrats genom tiderna; från att man förr i tiden transporterade på land sig främst till fots och olika hästtransporter så övergick man till mekaniska fordon i form av spårvagnar och senare motordrivna fordon som bussar.
Gentrifiering i Göteborg - En studie av fenomenet gentrifiering i sex centralt belägna primärområden i staden
(2012-10-09) Franzén, Sarah; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Studien behandlar det mångfacetterade fenomenet gentrifiering, vilket kan ta sig en lång rad av uttryck, och eventuell förekomst av gentrifiering i några utvalda områden i Göteborg. De utvalda studieområden i staden är sex centralt lokali-serade primärområden: Inom Vallgraven, Brämaregården, Masthugget, Kungsla-dugård, Kålltorp samt Guldheden. Utvald studieperiod är åren 1990, 2000 och 2010. Gentrifiering som fenomen, dess uttryck och eventuella orsaker beskrivs i uppsatsen. Gentrifieringsprocesser i staden identifieras med hjälp av för studien utvalda indikatorer, indelade i kategorierna befolkningssammansättning, ekono-miska förutsättningar och boendesituation i respektive område. I studien inklude-ras också en granskning av Göteborgs stads policys vad gäller bostadsbyggande och bostadspolitik. Ett försök till att granska aktörer inom Göteborgs stad gällande kunskaper kring gentrifiering genom informantintervjuer görs också. Resultaten av indikatorstudie och informantintervjuer tolkas och presenteras. Indikatorstudien tolkas dels per indikator, och dels per primärområde. Tolkning och analys av informantintervjuerna sker med grund i av ovan nämnda policys. Studien visar att förändringar som kan ha orsakats av gentrifiering går att identifi-era i alla de utvalda primärområdena. Misstankar om gentrifiering är dock starkast i primärområdena Inom Vallgraven och Masthugget. Brämaregården visar tenden-ser till en specifik typ av gentrifiering kallad nybyggnadsgentrifiering, medan Kungsladugård inte visar några direkta drag av gentrifiering. För primärområdena Kålltorp och Guldheden, vilka sett till karaktär liknar varandra, är det svårare att bedöma om gentrifiering ägt rum.
Risky Business - large-scale land investments and possibilities of safeguarding the rural poor in Ethiopia
(2012-10-09) Lager, Frida; Nilsson, Anna; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
In the Global South lifting people out of poverty and ensuring food security is of crucial significance. While many hopes are drawn towards the possibilities of economic growth, rural development and production efficiencies gained by attracting investors and capital to the agricultural sector, such activities also threaten to expose vulnerable rural communities. This study investigates what risks are faced by rural communities in presence of large-scale land investors for biofuel production. Through studying three large-scale land investments in Ethiopia, their impacts on the rural communities and the efficiency in the safeguarding measures already put in place, this study aims to understand what measures can be carried out in the future to protect these rural poor. A qualitative interview-based study is conducted at these three sites and the results are analyzed in the light of international guidelines for responsible investments in the agricultural sector, the Ethiopian national policy for agriculture and rural development and theories on pro-poor growth. The result of the study shows that the risks are many and severely threatens the livelihoods of the rural poor as their economical margins are very limited. Providing information, complement mal-functioning markets with unions or cooperatives and pushing towards the strengthening of political representation of the members of these communities are for the specific cases studied possible measures in mitigating some of these risks. The study also argues that the often promoted ‘win-win’ investment strategy of out-grower schemes can substantially increase the farmers’ vulnerability and that the notion of idle or available land, without investigation on the ground, can be misleading.
Godsterminalernas (om)lokalisering i stadsomvandlingen - Dåtid, nutid, drivkrafter och framtidsutsikter i Göteborgsregionen
(2012-09-12) Tiderman, Alexander; Westman, Olof; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
För att förstå begreppet omlokalisering och dess orsaker är det viktigt att först studera teorier om begrepp som tillgänglighet, markanvändning, markpriser, förtätning och decentralisering. Begreppen påverkar på olika sätt omlokaliseringarna och det är viktigt att genom empirisk forskning förstå hur de relaterar sig till varandra för att kunna tillämpa begreppen. Kartor är utmärkt som metod när det handlar om att studera geografiska aspekter på ett fenomen, som t.ex. rumsliga samband eller skillnader. För att studera hur ovannämnda begrepp påverkar en region som Göteborgsregionen, utfördes studier av kartor från olika år. Däremot har metoden att studera kartor nackdelar när de rumsliga fenomenen ska förklaras med varförfrågan. Detta problem kan delvis kringgås genom att studera Översiktsplaner, vilka fungerar som underlag för planerarnas framtidsvisioner, och fastighetskartor för att reda ut vilken omlokalisering som har skett och vilka drivkrafterna och de bakomliggande orsakerna har varit. Omvandlingen av markanvändningsstrukturen i Göteborgsregionen har skett successivt över tid och under de nästan 40 senaste åren har skillnaderna varit markanta. Godsdistributionens lokaliseringsmönster har skiftat stegvis mellan 1975 och 2011 och många industriområden som fanns 1975 finns inte längre, samtidigt som nya har tillkommit. Gemensamt för många av de industriområden som försvunnit är att de var verksamma inom varvsindustri och idag används marken till bl.a. bostäder. Gemensamt för de nytillkomna industriområdena är lokaliseringen vid stora vägar, vilket ger hög tillgänglighet. Detta är en genomgående trend för de områden som fanns 1975 och har fortsatt att expandera och/eller förtätas till idag (Backadalen, Högsbo, Arendal). En decentralisering av områden och förtätning av existerande områden har skett beroende på faktorer som markanvändning, markpriser, infrastruktur och tillgänglighet. Detta skapar agglomerationsfördelar i form av lägre logistikkostnader.
Jordbrukets roll i utveckling - med speciellt fokus på Kambodja
(2012-09-12) Rahm, Joakim; Kohestani, Poria; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Studien tittar på betydelsen av jordbruk för utveckling. Därefter fortsätter studien att titta på hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sätt som bättre lämpar sig för att Kambodja ska nå utveckling. Vi har lagt speciellt fokus på risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren på frågorna tittar vi på två olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land. Först därefter appliceras teorierna på fallet Kambodja. Inom livelihood studien har vi använt oss av några centrala begrepp som vi sedan använt på Kambodja. Deagrarianization och diversification är begrepp som diskuterar vikten av att finna andra inkomst källor än jordbruket. Vi har gjort en komparativ litteraturstudie där vi använt oss av artiklar, böcker samt internetkällor inom economic development och livelihood approaches som vi sedan applicerar på fallet Kambodja. Applicerar man economic development teorierna på Kambodja finner vi att det är av vikt att lägga fokus på jordbrukssektorn för att kunna utveckla en bredare industri. Enligt de teorierna så är jordbruket fortfarande en central del i utvecklingsprocessen. Men när vi applicerar livelihood approaches på Kambodja ser vi att fokus inte enbart skall ligga på jordbruket, utan för att nå utveckling ska fokus istället placeras på att diversifiera inkomstaktiviteter succesivt då jordbrukets roll har minskat för landsbygdsbefolkningens ekonomi.
Gröna skolgårdar i centrum. Barns tillgång av natur under skoltid i Göteborgs Stad
(2012-09-11) Gustafsson, Emelie; Nyström, Adam; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola. Att gröna friytor finns att tillgå där barnen spenderar sin tid är därför essentiellt för att dessa ska vara tillgängliga och skolan är en plats där barn måste spendera många timmar av sin dag, under många år. Undersökningen genomfördes i SDN Centrum, i Göteborg. Centrum är ett område som inhyser många varierade aktiviteter och är tätt bebyggt. I SDN Centrum finns också en stor mängd skolor, såväl fristående som kommunala. Mängden friskolor i SDN Centrum är fler i relation till övriga Göteborg och det gör området unikt. Vi har därför undersökt resultatet från skolgårdsundersökningen i förhållande till skolornas ägandeform, för att analyser om det förekommer några skillnader. Göteborgs Stad har som uttalad strategi för att hantera befolkningstillväxten, att förtäta staden. Förtätningen innebär att den nuvarande bebyggelsen ska förtätas med kompletterande bebyggelse och den geografiska spridningen av staden ska dämpas. Att undersöka tillgången av mark som erbjuder naturkontakt är därför mycket aktuellt i Centrum. Därav formades syftet som är att undersöka elevers tillgång av natur under skoltid på skolor centralt belägna i en svensk storstad. Vidare undersöktes skolornas närhet till gröna friytor, då dessa kan användas som komplement till den egna skolgården. Undersökningen genomfördes med observationer för att bedöma huruvida skolgårdarna erbjuder möjlighet till naturkontakt. För att bedöma skolornas närhet till gröna friytor utfördes en GIS-analys, där skolgårdarna och grönområdena karterats. Resultatet från de föregående undersökningarna kombineras i en gemensam karta för att ge en helhetsbild över situationen i SDN Centrum. Undersökningen visade att ett begränsat antal skolgårdar hade inslag av natur. Resultatet i jämförelse med ägandeformen visade att inga tydliga mönster kunde utläsas, men att resultatet var jämnare bland de kommunala skolorna och att det var mer utspritt för de fristående. Vidare visade undersökningen att många skolor använde de närliggande gröna friytorna som komplement till den egna skolgården och att de södra delarna av SDN Centrum hade högre tillgång av gröna friytor, än området i övrigt. I och med förätningen som sker i Göteborg och som ska koncentreras till stadens centrala delar menar vi att allt för stor tilltro, från skolorna läggs till användandet av dessa och att en minskning av gröna friytor, i skolornas närhet kan komma att få stora konsekvenser för elevernas möjlighet till naturkontakt, under skoltiden.
Att planera för ett jämställt transportsystem. En fallstudie av Göteborgs kommun
(2012-09-11) Olovson, Hanna; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel – bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar. Det som jag vill undersöka med denna uppsats är hur långt detta förändringsarbete har kommit i Göteborgs kommun idag. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur politiker och planerare inom transportsektorn i Göteborgs kommun ser på jämställdhets- och genusfrågor samt hur de ser på kopplingar mellan dessa frågor och miljöfrågor. Syftet skall undersökas genom att finna svar på följande frågeställningar:  Vilka verktyg och metoder använder planerare och politiker för att hantera genus- och jämställdhetsfrågor i sitt dagliga arbete?  Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever planerare och politiker att det uppkommer i arbete med jämställdhetsfrågor i trafikplaneringen?  Hur ställer sig planerare och politiker till att integrerat arbeta med jämställdhets och miljöfrågor? Genom intervjuer med både planerare och politiker har jag försökt att besvara ovanstående frågeställningar. Slutsatserna jag kan dra är att det finns intresse bland planerare att arbeta med jämställdhetsfrågor, men att det inte sker särskilt mycket rent praktiskt. Det finns flera verktyg och metoder, men planerarna och politikerna vet inte om dessa och har inte använt sig av dem. De efterfrågar istället nya verktyg och metoder. Det som har arbetats med mest när det kommer till jämställdhet är trygghet för kvinnor, detta har både planerarna praktisk erfarenhet av och politikerna har varit med och fattat sådana beslut. Men utöver trygghetsfrågorna så har det inte skett något praktiskt arbete som har bäring på jämställdhet, som mina informanter har känt till. Kunskapen om genusfrågor är ganska låg och varierande mellan mina informanter. Det finns de som uttrycker att jämställdhetsarbetet är klart, medan andra säger att det knappt har börjat. När det kommer till kopplingar mellan miljö och jämställdhet så ser inte informanterna det själva som en självklar koppling men de talar ändå helt automatiskt om kollektivtrafik och cykling när jämställdhet kommer på tal. Men när frågan ställs om hur de två områdena skulle kunna kopplas samman, då blir det svårare för informanterna att svara. Generellt så är kollektivtrafik ett hett ämne som både planerare och politiker gärna talar om och då i formen som ett kvinnligt transportmedel. Uppfattningen bland planerarna är att om kollektivtrafiken utökas så kommer kvinnorna få det bättre och jämställdheten ökar därmed.
Gröna tak - En studie om hur gröna tak kan vara en del av en hållbar stadsplanering
(2012-09-11) Engel, Sofie; Jernberg, Saga; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Syftet med denna uppsats är att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hållbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv på hur den hållbara stadsplaneringen kan se ut. Detta är viktigt då städer som växer och förtätas måste bli bättre på att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan. Denna uppsats undersöker om vegetationsklädda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hållbara stadsplaneringen där Göteborg är utvalt undersökningsområde. Idag bor större delen av världens befolkning i städer vilket gör att det är viktigt att planeringen av staden sker på ett hållbart sätt. Vi måste utnyttja alla stadens ytor för att optimera staden och dess funktioner utan att förlora grönskan och dess funktioner. Gröna tak skulle kunna vara en del i en sådan lösning. För att bilda oss en uppfattning om gröna tak och dess roll behandlar bakgrundstudien olika aspekter från hållbar utveckling till Göteborgs förutsättningar via gröna tak och dess för- och nackdelar samt exempel på hur andra länder har implementerat detta. Denna litteraturgenomgång visar att gröna tak är ett gammalt koncept som kan och har implementeras på olika sätt samt av olika anledningar runt om i världen. För att se vilken roll gröna tak skulle kunna spela i planeringen av den hållbara staden har vi valt att göra en aktörsstudie där vi genomför intervjuer med aktörer från olika branscher om deras syn om detta ämne. Aktörerna har valts ut genom ”snöbolls-metoden” där målsättningen är att de ska ha en koppling till och ha olika perspektiv på hur staden kan planeras. Vid formulering av våra intervjufrågor vill vi ha svar på vad hållbar stadsplanering är samt förutsättningar och hinder för hur gröna tak kan bli en del av planeringen av staden enligt dessa aktörer. Vårt resultat visar att alla aktörer tycker att hållbarhet i stadsplanering är viktigt och jobbar med det på olika sätt. Alla har en positiv attityd till gröna tak och tror att de kan vara en del av en hållbar stadsplanering förutsatt att de för med sig vissa önskade vinster. Våra aktörer nämner dock vissa hinder för implementering som måste åtgärdas innan gröna tak kan få en större roll i planeringen av Göteborg. Exempel på dessa är kostnad, okunskap samt strukturella hinder.
Vilken hållbar utveckling? En studie av ryska och svenska studenters uppfattningar av begreppet hållbar utveckling
(2012-09-11) Röstell, Thomas; Ädel, Marina; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använt över hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olika aktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlösta konflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare på lokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Hur universitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemet är ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning. Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studenters uppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjliga förklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör. Platserna som har valts för undersökningen är St. Petersburgs statliga polytekniska universitet i St. Petersburg, Ryssland, och Chalmers tekniska högskola AB i Göteborg, Sverige. De utbildningar som har valts är civilingenjörsprogrammen Industriell och civil byggnad och Stadsbyggnad i Ryssland och Väg- och vattenbyggnad i Sverige. Tidigare forskning kring skiftande uppfattningar av begreppet presenteras och ett teoretiskt ramverk för att kategorisera uppfattningar ställs upp. Som metod används semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier av universitetens mål och kursplaner för kurserna "Ekologi" och "Miljö- och resursanalys för hållbar utveckling". Resultaten analyseras och jämförs utifrån det teoretiska ramverket. Vi drar slutsatsen att det finns stora skillnader mellan de ryska och svenska studenternas uppfattningar, men även några likheter. Få ryska studenter känner till begreppet hållbar utveckling och prioriterar ekonomisk utveckling och tekniska lösningar. De svenska studenterna, däremot, känner till begreppet hållbar utveckling och prioriterar miljön och livsstilsförändringar. I båda länderna anses både staten och medborgarna ha ansvaret för att uppnå hållbar utveckling. Hållbar utveckling nämns i liten utsträckning på miljöutbildningen i Ryssland och i både Ryssland och Sverige tar utbildningen endast upp den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Vår bedömning är att begreppet inte är lika spritt i det ryska samhället som i det svenska och att skillnaderna främst beror på ländernas olika historia och socioekonomiska utvecklingsnivå och i mindre grad på kulturella skillnader.
Besökare i närnaturen till två socioekonomiskt segregerade bostadsområden - Fallstudie ur ett trygghetsperspektiv
(2012-06-08) Eiane, Maren; Rudolfson, Diana; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att studera närnatur och dess påverkan på omgivningen är mycket intressant eftersom den innehar flera positiva effekter på samhället. Människor kan exempelvis påverka både fysisk och psykisk hälsa på ett positivt sätt genom aktivitet och avkoppling. Denna fördelaktiga påverkan kan människor endast ta till sig om naturområden upplevs som trevliga och trygga. Trygghet är dock en individuell uppfattning och är ofta förknippad med tidigare erfarenheter. Genom att naturområden finns tillgänglig nära bostäder underlättar det för vistelser i naturen. För många svenskar är natur och friluftsliv en naturlig del av uppväxten och de utvecklar en trygghetskänsla för naturen då de känner sig hemma i miljön. Människor som däremot inte vistas regelmässigt inom naturen kan var utan samma trygghetskänsla. Det är därför viktigt att ta olika personers preferenser i åtanke för utveckling av grönområden. Det finns idag inte tillräcklig med forskning som kopplar närnatur med socioekonomiska förutsättningar och hur trygghetskänslan kan variera efter detta. Därför är det spännande att göra egna studier på området. Därav är syftet med denna kandidatuppsats att reda ut hur avstånd spelar in för besök i närnaturen och vilka besökarna är. Samt om det är någon skillnad i hur besökarna i socioekonomiskt segregerade bostadsområden upplever den angränsande naturen. För att besvara syfte har följande tre frågeställningars formulerats 1. Hur ser det geografiska avståndet ut mellan bostadsområde och natur, skiljer sig detta mellan fallstudieområdena och hur reflekterar detta besöksfrekvensen? 2. Vilka är besökarna i den angränsande naturen till socioekonomiskt olika bostadsområden? 3. Är det någon skillnad i hur närnaturens besökare uppfattar tryggheten i fallstudieområdena? Genom frågeundersökningar och observationer har detta studerats. Resultaten visar till att båda fallstudieområden har hög tillgång till natur från bostadsområdet. Kvinnor och män i alla åldrar vistas i närnatur, dock skiljer åldersgrupper samt etnicitet mellan fallstudieområdena. När det kommer till trygghet är det variation i vem som känner sig trygga att vistas i närnatur och vem som inte gör detta. Kort summerat är det främst kvinnor inom bostadsområden med lägre socioekonomisk status som känner sig otrygga med att vistas i närliggande natur.
Trängselskatt och kvinnors möjlighet att medverka på arbetsmarknaden En studie om hur lågavlönade kvinnor i Göteborg uppfattar trängselskattens påverkan på arbetsresan
(2012-06-08) Blom, Nora; Eriksson, Jessika; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Den här uppsatsen studerar hur lågavlönade kvinnors arbetsmarknadsdeltagande kan komma att påverkas när en trängselskatt införs i Göteborg. Den första januari 2013 planeras en trängselskatt att införas i Göteborg vilket är en del av ett större projekt, det Västsvenska paketet. Syftet med trängselskatten är främst att förbättra framkomligheten och miljön i staden. Trängselskatten kommer att påverka hur människor väljer att resa. Samtidigt har regeringen betonat regionförstoring som ett instrument för att uppnå funktionsmålet Tillgänglighet, vilket möjliggörs med längre arbetsresor. Detta kan leda till en komplex tillgänglighetsproblematik då vissa samhällsgrupper kan påverkas av trängselskatten mer än andra. Den grupp som studeras i denna uppsats är kvinnor med relativt låg inkomst som är bosatta utanför den planerade trängselskattzonen men samtidigt arbetar innanför zonen. Både kollektivtrafikanter och bilister är av intresse då det Västsvenska paketet kommer att påverka båda trafikslagen. Med detta som bakgrund har följande syfte formulerats: Syfte med denna uppsats är att studera hur införandet av trängselskatten i Göteborg kan komma att påverka kvinnors arbetsresor och rörlighet på arbetsmarknaden, baserat på deras uppfattningar. Därefter har följande frågeställningar framställts för att undersöka syftet: - Hur tror kvinnor att deras färdsätt till arbetsplatsen påverkas? - Hur tror kvinnor att deras restid och reskostnad till arbetsplatsen påverkas? - Hur tror kvinnor att deras lokalisering av bostad och arbetsplats påverkas? För att besvara frågeställningarna gjordes en enkätundersökning. I den identifierade målgruppen besvarade 52 respondenter frågor som berörde frågeställningarna. För den kvalitativa analysen som genomfördes användes bland annat teorier kring lokaliseringsmönster, färdsätt och restid. Den teori som applicerades sammanfattades i ett teoretisk ramverk för att förtydliga ämnets teoretiska kontext. Dessutom tillämpades tidigare forskning kring hållbar urban rörlighet, trängselskatter och forskning angående sociala skillnader inom transporter för att kunna studera materialet. Slutsatserna av undersökningen påvisade att kvinnors färdsätt till arbetet mestadels görs med kollektivtrafik och de som idag färdas med bil tror att de i stor utsträckning kommer att byta färdsätt till kollektivtrafik efter trängselskattens införande. Vidare tror kvinnorna att restiden till arbetsplatsen kommer att bli längre eller samma som idag. De flesta tror även att reskostnaden kommer att bli dyrare efter att trängselskatten införs. Det är endast ett fåtal som kan överväga att ändra lokalisering av bostad och arbetsplats i samband med trängselskattens införande. Slutligen var en genomgående slutsats att många respondenter inte vet hur de kommer att påverkas av trängselskatten. Dessa slutsatser stämde väl överrens med teorin som berör färdsätt, restid, reskostnad, lokalisering av bostad och arbetsplats samt teorier om indivders beteeende. Dock fanns det ett undantag som inte korrelerade med teorin. De flesta bilister anger att de inte har möjlighet att ändra lokalisering av bostad och arbetsplats, vilket motsäger att bilister har större flexibilitet än kollektivtrafikanter. Dessa slutsatser leder vidare till en diskussion som berör bland annat regionförstoring, tillgänglighetsproblematik, arbetsmarknadsdeltagande och social exkludering.
Tillgänglighet på en avreglerad kollektivtrafikmarknad - En studie om möjligheterna att nå transportpolitisk måluppfyllelse
(2012-04-04) Strandberg, Klara; Strandberg, Maria; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Den 1 januari 2012 börjar en ny kollektivtrafiklag gälla vilken innebär ett marknadsöppnande där kommersiella aktörer får rätt att bedriva kollektivtrafik och konkurrera på marknaden om resenärer. Syftet med det fria marknadstillträdet är enligt regeringen att konkurrens ska leda till ett ökat utbud av kollektivtrafik vilket väntas få fler människor att välja kollektiva färdmedel. Den viktigaste utgångspunkten för åtgärder inom transportsektorn ska vara det transportpolitiska målet och dess preciseringar. Regeringens transportpolitiska mål är att säkerställa en samhällhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Den transportpolitiska målsättningen är uppdelad i två delmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Hänsynsmålet berör säkerhet, hållbar utveckling och hälsa. Vår studie fokuserar på funktionsmålet, vilket har som syfte att skapa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för alla medborgare i hela landet. Kollektivtrafiken ses som ett betydelsefullt medel för måluppfyllelse. Den nya kollektivtrafiklagen bör således bidra till att uppfylla målet om ökad tillgänglighet. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning de möjliga konsekvenserna av lag (2010:1065) om kollektivtrafik är i linje med regeringens transportpolitiska funktionsmål om ökad tillgänglighet. Syftet har preciserats i två frågeställningar:  Hur har regeringen beaktat och hanterat det transportpolitiska funktionsmålet samt de till lagstiftningen bakomliggande utredningarna i proposition 2009/10:200 ny kollektivtrafiklag?  Vilka möjliga konsekvenser på tillgängligheten kan lag (2010:1065) om kollektivtrafik få? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av metoden argumentationsanalys med syfte att i lagstiftningen utröna hur regeringen argumenterar för att funktionsmålet ska uppfyllas samt med vilka medel. Vi har även använt oss av lagstiftningens bakomliggande utredningar där vi identifierat utredarnas bedömningar av konsekvenser samt deras argumentation för hur lagstiftningen bör utformas, med syftet att bedöma hur regeringen beaktat detta i propositionen. Då den svenska avregleringen ännu inte genomförts är det givetvis svårt att idag säga något om reformens utfall. För att besvara den andra frågeställningen har vi med hjälp av en litteraturöversikt över erfarenheter av avregleringen av busstrafiken i Storbritannien samt avregleringen av den svenska taximarknaden bedömt möjliga konsekvenser. Undersökningen visar att avregleringen riskerar att få konsekvenser i form av prisökningar vilket kan leda till att möjligheterna för olika samhällsgrupper, som resurssvaga eller kvinnor, att använda kollektivtrafiken begränsas vilket kan göra att deras tillgänglighet till samhällsfaciliteter minskar. Även geografiska ojämlikheter kan bli en konsekvens av det fria marknadstillträdet då risken finns att de kommersiella aktörerna i större utsträckning kommer att etablera trafik i trafikstarka områden och att det är där det kommer skapas en differentierad marknad med valfrihet för resenären. I trafiksvaga områden är det inte lika troligt att konkurrens kommer leda till valfrihet genom ett differentierat utbud och således inte heller till förbättrad tillgänglighet. Det offentligas möjligheter att komplettera den kommersiella trafiken riskerar att begränsas genom möjligheten att överklaga allmän trafikplikt och genom borttagandet av skadlighetsprövningen, vilket kan leda till att tillgängligheten inte kommer att förbättras i trafiksvaga områden. Korta anmälningstider för in- och utträde på marknaden, att tidtabellsändringar inte regleras samt obefintlig reglering av samordning av betal- och biljettsystem riskerar att leda till att kollektivtrafikmarknaden blir mer instabil och att samordningen blir sämre. Infrias detta menar vi att det kan leda till att regeringens avsikter med lagstiftningen, att genom ett ökat resande med kollektivtrafik öka tillgängligheten, inte infrias. Således finns en risk för att lagstiftningens konsekvenser inte heller kommer att bidra till transportpolitisk måluppfyllelse. Vi anser därmed att de möjliga konsekvenser vår studie visar på inte ligger i linje med regeringens övergripande transportpolitiska funktionsmål om ökad tillgänglighet.
Kollektivtrafik och cykel ger förutsättning för hållbart resande - En studie om planering för att öka hållbart resande och skapa hållbar utveckling i Halmstads kommun
(2012-02-27) Jonasson, Amanda; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Att ha en bra trafiksituation i en kommun är mycket viktigt. Det är viktigt för att skapa en god möjlighet för människor att kunna förflytta sig på ett enkelt och smidigt sätt med god geografisk räckvidd. Att ha ett utvecklat system för kollektiva färdmedel samt cykel- och gångvägar ökar dessutom hållbarheten i kommunen, både vad gäller människors möjlighet att resa på ett hållbart sätt, samt för samhället i stort då det inte tär på naturens resurser eller människors hälsa i samma utsträckning som biltrafiken gör. Ett utvecklat kollektivtrafiksystem är också något som välkomnas hos de allra flesta, samtidigt som det för många är svårt att välja bort bilen som färdmedel. Detta för att det är ett fordon som bidrar till flexibilitet och bekvämlighet i vardagen och är förknippat med många positiva känslor. Då bilismen ökar från år till år är det viktigt att komma fram med ett bra alternativ till det för att skapa hållbara samhällen i framtiden. Syftet med denna uppsats är att ingående undersöka hur en enskild kommun kan öka den lokala och regionala kollektivtrafiken och andra hållbara transporter med olika typer av infrastruktur som stöd. Jag har valt att som fall ingående analysera hur Halmstads kommun arbetar med att skapa hållbara transporter. För att kunna uppnå syftet ställs följande frågeställningar: • Hur kan användningen av kollektiva färdmedel öka i en kommun? • Hur kan olika typer av infrastruktur öka kollektivtrafiken i en kommun? Det handlar om hur teknisk, fysisk och social infrastruktur (service och information) kan öka kollektivtrafiken i en kommun. Fallet Halmstad valdes dels för att det är en ekokommun med värderingar som värnar om miljön, och dels för att de har kommit långt i sitt arbete för ett mer hållbart transportsystem. Som metod valdes en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med planerare och dokumentstudie av Halmstads kommuns Handlingsprogram för Hållbara transporter – transportstrategi för Halmstad 2030, Halmstads kommuns Handlingsprogram för hållbara transporter – transportplan för Halmstad 2030, Cykelplan 2010, samt Halmstad resecentrum. Genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar med transportfrågor, som trafikstrateg och trafikutvecklare, ges en bra inblick i hur arbetet och planeringen rent konkret går till i en kommun samt hur prioriteringarna ser ut. Intervjuerna tillsammans med analysen av dokumenten visar hur det går att ändra trafiksituationen i den enskilda kommunen mot ett mer hållbart transportsystem, där det tas hänsyn till både människors hälsa och deras välbefinnande samt till naturen där den negativa påverkan minimeras. För att uppnå hållbarhet skall det ske hållbar utveckling ur både ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Resultatet visar att det går att skapa ett mer hållbart transportsystem, men att det tar mycket tid och hårt arbete. Det finns flera olika typer av infrastrukturlösningar som kan öka kollektivtrafiken och andra hållbara transporter i en kommun, och det är en blandning av teknisk och fysisk infrastruktur samt ökad information och service som ger bästa resultat. Resultatet visar också att bästa sättet att uppnå ökad kollektivtrafik inte enbart handlar om att öka mängden bussar, tåg och deras rutter i kommunen, utan att även parallellt öka användandet av cykel och gång, och på så sätt även öka antalet cykel- och gångbanor så att framkomligheten blir bättre. Detta är viktigt då cykel och gång ökar kollektivtrafikens chans att konkurrera med bilen. Det bör alltså planeras för både kollektivtrafik, gång och cykel för att uppnå bättre kollektivtrafik och ett hållbart transportsystem.

Browse

Recent Submissions