Konsten att kunna konsistensen - kartläggning av konsistensanpassad kost för äldre i Göteborgs stad

Abstract

Den äldre populationen är en målgrupp som ökar i Sverige och en vanlig komplikation av åldersrelaterade sjukdomar är dysfagi, problem med att äta. Att inte kunna njuta av måltiden innebär en försämring av livskvaliteten, varför personer med dysfagi är i behov av konsistensanpassad kost. Forskning har visat att en stor andel äldre är undernärda på grund av bland annat fel konsistens på maten och att problemet inte uppmärksammas i tid. Studien är en del av Vinnova projektet System och definition av livsmedelskonsistenser för nutritionsbehandling vid dysfagi (32444-1) och syftet var att kartlägga hur konsistensanpassad kost framställs för äldre inom den offentliga sektorn i Göteborgs stad, samt ge en bild av kostansvarigas inställningar och tankar kring konsistensanpassad kost. Detta genomfördes med hjälp av enkät och intervju. Underlaget för enkäten var 6300 portioner, varav 12,5 % var konsistensanpassade. Den vanligaste metoden att konsistensanpassa var genom passering av normalkosten, vilket utgjorde 65 % av de konsistensanpassade portionerna. Av de konsistensanpassade produkterna var det endast puréer och timbaler som användes regelbundet. Det framgick av intervjuerna att respondenterna upplevde att politiska beslut begränsade deras inflytande på kosten och med större resurser i verksamheten hade de kunnat göra mer för måltidskvaliteten, som för respondenterna till stor del handlade om måltidsmiljö och service. Samtliga eftersträvade en god kvalitet på maten och önskade kunna erbjuda individuellt anpassad kost som en del av god äldreomsorg. Det kan konstateras att samarbetet mellan vård- och kökspersonalen är en viktig kvalitetsfaktor för konsistensanpassad kost, samt att det är nödvändigt att föra en diskussion kring passerad kost som är vanlig förekommande inom äldreomsorgen men inte nämns av Livsmedelsverket.