Måltidens dilemman - Äldres uppfattning om den egna måltidssituationen

Abstract

Äldreomsorgens måltidssituation i ordinärt boende är behäftad med svårigheter och många äldre blir undernärda. Måltiden består inte av mat som substans allena, utan är en komplex upplevelse, med sociala, emotionella och kulturella aspekter, där samtliga sinnen skall stimuleras för att erfara en helhetsupplevelse. Att sätta sig in i en annan människas uppfattning om hur hon erfar sin måltidssituation, är förenat med en bred komplexitet där individens sociala och kulturella miljö kan skapa barriärer för förståelsen. Studiens syfte var att beskriva och analysera hur äldre i ordinärt boende med hemtjänst uppfattar sin egen måltidssituation. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 9 äldre i åldern 76-94 år i en svensk kommun gavs tid att med egna ord beskriva hur de uppfattar sin egen måltidssituation och sina önskemål av den. Resultatet visar att de äldre uttalar en förnöjsamhet om sin måltidssituation. Men i tonen bakom deras uttalanden finns en otillfredsställelse. Resultatet pekar på en beroendeställning i måltidsituationen, där äldres uppfattningar inte hörsammas och sällan efterfrågas. Måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter, får stå tillbaka för som det verkar ekonomisk och rationell fyrkantighet i hemtjänstens hantering av maten. Ur denna heterogena grupp i samhället, verkar tidigare levnadsvanor och värderingar utgöra centrala delar i deras mångfacetterade basala önskemål och behov, för att uppnå måltidskvalitet och erfara måltiden som en helhetsupplevelse. Utifrån denna studies forskningsansats och dess tolkningsmetod, pekar resultatet på att den undersökta kommunens intentioner enligt socialtjänstlagen inte når fram till de äldre kommuninvånarnas måltidssituation.