SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED SUICIDALA UNGDOMAR - att använda både hjärta och hjärna

Abstract

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar. I litteraturstudien användes artiklar från Cinahl, PubMed och GUPEA som samtliga analyserades induktivt och delades in i olika kategorier som sedan rubricerades. Forskning har visat att sjuksköterskor som arbetade med suicidala ungdomar uttryckte oro över att de inte själva upplevde att de hade den kompetens som krävdes när det gällde omhändertagandet av denna patientgrupp. Samtliga sjuksköterskor som arbetade med suicidala ungdomar efterlyste regelbunden vidareutbildning inom området. Suicid har visat sig vara ett tabubelagt ämne och då suicidproblematiken bland unga ökar kan det anses vara växande psykosocialt folkhälsoproblem och att det finns ett behov av vetenskapliga studier inom området som belyser problematiken.