Show simple item record

dc.contributor.authorAndishmand, Catarina
dc.date.accessioned2011-03-14T10:32:35Z
dc.date.available2011-03-14T10:32:35Z
dc.date.issued2011-03-14
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/24958
dc.description.abstractSyfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgångspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rättighet för barnet och som att sätt att etablera en ”röd tråd” i barn och ungas lärande ställs vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver därför lyfta vilket innehåll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervägningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie är att belysa och problematisera innehållet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlämnas, i samband med övergången, från förskola till förskoleklass. Mina frågeställningar är: Vilka diskurser framträder i dokumenten? Vilket innehåll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlämningsdokumenten? Teori och metod: Med utgångspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlämnas till förskoleklassen. Resultat: Mitt huvudresultat är att mallarnas konstruktion framstår som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten. Mallarnas konstruktion inbjuder till att rikta blicken mot det barnet behöver hjälp med eller utveckla och kan därmed komma att bidra till framskrivningar av barnens brister och avvikelser. Dokumentens normaliserande funktion blir tydlig i mallarna och framskrivningarna av förskolebarnet. Utöver att vara ett normaliserande dokument kan dokumentationen bli ett sorteringsinstrument då sökandet efter barn i behov av stöd kan medföra att vi erbjuder och skapar en subjektsposition som barnet antar och identifierar sig med. Den bild av barnet som förmedlas genom ett överlämningsdokument kan därmed leda till inkludering eller segregering för barnet beroende på flera faktorer.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsats Pedagogiksv
dc.relation.ispartofseriesVT10-2611-06 PDA161sv
dc.subjectöverlämningsdokumentsv
dc.subjectdokumentationsv
dc.subjectförskolasv
dc.subjectförskoleklasssv
dc.subjectmallsv
dc.subjectdiskursanalyssv
dc.subjectmakt och vetandesv
dc.titleKunskap för att styra eller kunskap för att förstå? En diskursanalys av överlämningsdokument från förskola till förskoleklasssv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record