Queerperspektiv på omvårdnad.

Abstract

Heteronormativiteten spelar en stor roll i sjukvården, på grund av att normen skapar en maktordning mellan vårdpersonal och patienter. Hbtq-personer är en patientgrupp som osynliggörs i vården på grund av den rådande heternormen. Queerteori är en ifrågasättande teori som analyserar maktordningar som sexualitet och kön. Den är lämplig att applicera på vården eftersom den kan hjälpa vårdpersonal att undvika att göra heteronormativa antaganden. Vårt syfte är att sammanställa forskning om hbtq-personers upplevelser av vården samt göra en queerteoretisk analys utifrån resultatet. Denna studie är en litteraturstudie baserat på 14 kvalitativa artiklar vilka söktes fram genom databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo. Resultatet delades in i tre teman – komma ut, materiella och strukturella faktorer samt (o)kunskap och (o)synliggörande. Att komma ut är en ständigt pågående process som hbtqpersoner väljer att göra eller inte göra beroende på hur tillåtande miljön och vårdpersonalen är. Materiella och strukturella faktorer innebär hur väntrum, broschyrer och journalen är utformad efter den heterosexuella hegemonin vilket skapar ett utanförskap för de personer som inte lever upp till den. (O)kunskap och (o)synliggörande visade att vårdpersonalen saknade kunskap om hbtq-personers liv. (O)synliggörandet manifesterades bland annat i form av att vårdpersonalen fokuserade på patientens sexualitet när det var olämpligt eller tvärtom att sexualiteten aldrig togs upp när det var väsentligt. Våra slutsatser är att all vårdpersonal måste bli medveten om att heteronormen genomsyrar samhället för att kunna ge alla patienter den vård de har rätt till.