Vilka samband finns mellan lässtrategier och läsförståelse? En enkätstudie om läsvanor och läsförståelsestrategier i år 9 relaterad till elevernas resultat på det nationella provet i läsförståelse

Abstract

Syfte Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.

Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.

Resultat Elever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor. Nästan en tredjedel av eleverna tycker att det är ar-betsamt och tråkigt att läsa. Den lässtrategi som används mest av eleverna i min studie är att reflektera över texten då den är färdigläst. Det är mest minnesstrategier, såsom att läsa om texten, svara på frågor om texten, skriva av det viktigaste eller återberätta för sig själv, som eleverna använder. En fjär-dedel av eleverna använder sig inte av någon lässtrategi. Det finns ett tydligt samband mellan elevers användande av lässtrategier och deras resultat på det nationella läsförståelseprovet i svenska för år 9. Det är framförallt de elever som an-vänder sig av de djupare läsförståelsestrategierna; elaboreringsstrategier, struktureringsstrate-gier och övervakningsstrategier som lyckas väl. Det finns också ett samband mellan att inte använda lässtrategier och få låga resultat på läsförståelseprovet. Då det gäller skillnader mellan könen visar studien att flickor överlag är mer positivt in-ställda till läsning än vad pojkar är och de använder mer frekvent olika lässtrategier. Flickorna har ett något högre medelbetyg i svenska än vad pojkarna har, men de skattar sig själva lägre än vad pojkarna gör. Det gäller främst flickor på den lägsta och på den högsta nivån. På den lägsta nivån verkar flickorna lägga misslyckandet på sig själva, medan pojkarna på motsva-rande nivå lägger det utanför sig själva. Pojkarna läser för att de ”måste”. Flickorna uttrycker att de ”försöker”. Flickorna på den högsta nivån vet inte om de räcker till, medan motsvarande pojkgrupp skattar sig högt. Bland eleverna i mellanskiktet är pojkarna nöjda med sin insats på en lägre nivå, än vad flickorna är.