Kandidatuppsatser (IPS)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24920

Browse

Now showing 1 - 20 of 241

Kunskaperna eller eleven i centrum? En idéanalys av en svensk riksdagsdebatt om utbildning
(2025-09-15) Hoflin, Julia; Wiksten, Hampus; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
The purpose of this study is to examine how two recurring perspectives on education, one knowledge-centered and the other student-centered, are articulated in a contemporary political debate on schooling, and how these perspectives relate to differing conceptions of knowledge, learning, and the societal role of education. The study aims to clarify the relationship between educational policy and foundational pedagogical ideas, and to highlight the ideological fault lines that shape the positions within the debate. The study employs ideational analysis as its theoretical and methodological framework. This approach is grounded in social constructionist theory, which claims that reality is not objective or independent of language, but socially constructed. Methodologically, the study combines two main components: first, the construction of two ideal types; one termed knowledge-centered and evidence-based, the other student-centered and democratic; second, an analysis of a parliamentary debate in the Swedish Riksdag to investigate whether and how the ideas represented by these ideal types are expressed. The results show that these two ideal types are reflected in the parliamentary debate almost uncritically, with distinct alignments observable across party lines. The findings suggest that conceptions of knowledge are inherently ideological, reflecting broader views on society, human nature, and the individual, rather than being limited to pedagogical methods. The results further indicate that the debate over schooling in Sweden is highly polarized, and that certain conceptions of knowledge are closely tied to specific political positions due to their historical and ideological roots. The study highlights the normative tensions between policy and pedagogy and emphasizes the importance of making implicit educational values visible in political decision-making.
Tack, nu förstår jag... En multimodal interaktionsanalys om hur kommunikation sker och anpassas mellan personal och brukare i en daglig verksamhet
(2025-02-20) Jarlegren, Beatrice; Clasberg, Moa; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med studien är att i detalj undersöka hur brukare (deltagare) och personal (coach) på en daglig verksamhet i Sverige anpassar sin kommunikation i verksamhetsförlagda aktiviteter, vilka innefattar både undervisande aktiviteter och vardagliga samtal. Vidare avser studien att undersöka vilka kommunikativa verktyg och metoder som används av parterna för att uppnå ömsesidig förståelse (intersubjektivitet). Samt att studera på vilket sätt personalen anpassar kommunikationen för att möta brukarnas behov. Resultaten redovisas i tre olika samtalsformer: vardagliga samtal, institutionella samtal och kombinationen av föregående. Genom att parterna använder sig av reparationer, korrigeringar och retrospektiva yttranden strävar de efter att uppnå en ömsesidig förståelse. Utmärkande i samtliga transkript är att interaktionen anpassas efter både kontexten och brukarens (deltagarens) behov och förståelsenivå. Resultatet visar att den dagliga verksamheten präglas av en flexibilitet, där brukarens behov av antingen vardagligt eller institutionellt samtal är det som står i centrum.
Nationellt godkänd idrottsutbildning: för vem och varför?
(2024-10-01) Ljungqvist, Rebecka; Granström, Victoria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framställs för Nationellt godkänd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod undersöks vilken mening och förståelse som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i läroplansteoretiskt perspektiv för att placera studiens fokus på formuleringsarenan för NIU. För den här studien tillämpas läroplansteoretiskt perspektiv för att rama in utbildningens formulerade syfte, mål och kunskapsinnehåll. Vidare tar studien teoretisk utgångspunkt i Foucauldiansk diskursteori för att analysera vilka maktstrukturer som (re)produceras genom NIUs elitidrottsdiskurser. Foucaults diskursteori tillämpas som en verktygslåda av begrepp för att förklara och förstå vilken funktion utbildningssystemet får när elitisering förflyttats till utbildningssystemets formuleringsarena. Foucaults begrepp makt, kunskap och sanning appliceras för att problematisera hur diskurskonstruktionen av elitidrott och subjektspositionen elit verkar genom NIU och konstruerar en viss förståelse om elit. Studiens resultat visar att diskursen om elitidrott samt subjektet elit framställs vara markant splittrad, såväl inom som mellan styrdokumenten. Studien har identifierat vissa genomgående och dominanta framställningar som kan betraktas operera som en överordnad maktstruktur inom NIU, samtidigt som en komplex mångfald skildrade framställningar om elitidrott samt subjektspositionen elit, splittrar förståelsen om vem NIU är till för och varför. Studiens resultat föreslår således att förstå NIUs elitidrottsdiskurser utifrån konstruktionen av gemensamma framställningar tillhörande en dominant elitidrottsdiskurs, samtidigt som splittringar utmärkt att säregna elitidrottsdiskurser finns insprängda inom ramen för NIU. Det resulterar i ett komplext tolkningsutrymme för säregna elitidrottsdiskurser att definiera vad elitidrott och elit är, vilka framställer markant skildrande konstruktioner om vem utbildningen är till för och varför. Studiens resultat påvisar således hur flera diskurser om elitidrott samexisterar inom ramen NIU.
Spindeln i nätet. Rekryterarens anpassning i mötet mellan arbetsgivare och arbetstagare
(2024-08-29) Söderberg, Maria; Brandhorst-Satzkorn Kjellberg, Ebba; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med denna uppsats är att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppstå för en rekryterare. I en arbetsprocess behöver rekryteraren ta hänsyn till arbetsgivarens såväl som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. När dessa inte överensstämmer kan en spänning uppstå som behöver hanteras av rekryteraren för att uppnå en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen stöttas av teorin om organisatoriskt lärande, vilket innebär att man lär sig och utvecklas både som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Metod: Denna uppsats bygger på data från 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar på rekryteringsföretag. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematiskanalys. Resultat: Resultatet av denna uppsats visar att de rekryterare som utgör respondenterna i denna uppsats, har ett komplext arbete och utmanas av att både arbetsgivare och arbetstagare har mycket krav och behov som sällan utgör omaka par. De olika intressena kan ge upphov till spänningar som behöver hanteras av rekryterarna för att uppnå en lyckad matchning. Vilka krav och behov arbetsgivaren har skiljer sig beroende på vilken tjänst som ska tillsättas. I datan kan man utläsa att det från arbetstagarna har skett ett generationsskifte där lön och andra kompensationer inte längre är det enda styrande, krav på hållbar utveckling, etik och ledarskap uppkommer allt oftare i rekryteringsprocessen. I datan har 5 olika sorters strategier identifierats, som beskriver hur rekryterare gör för att hantera eventuella spänningar, förhandling, bakgrundsarbete, teamarbete, olika plattformar och inventering.
KRAMI - En arena för förändring. En kvalitativ studie om samverkan som förebygger återfall i brott
(2024-08-29) Holmqvist, Jonna; Elling, Linnéa; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Till följd av den utmaning som Sverige står inför gällande den växande kriminaliteten väcktes en nyfikenhet kring återintegreringsprocesser som ska förebygga och minska återfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie därmed till att undersöka det enskilda Kramikontorets centrala roll i återintegreringen för klienter till arbetslivet. Krami är en arbetsmarknadsinsats bestående av tre samverkande myndigheter, vilka är Kriminalvården, Arbetsförmedlingen samt kommunen. Studien ämnar till att framställa de anställdas perspektiv på Krami ́s arbete för att kunna synliggöra hur väl verksamheten upplevs bidra till återintegreringen till arbetslivet. För att kunna svara till studiens syfte valdes en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer med anställda genomfördes, vilka utgör studiens resultat. Resultatet har analyserats och tolkats utifrån två teoretiska utgångspunkter; Feedback-modellen och Stigmatiseringsteorin. Resultatet visar att Krami är en viktig insats för att minska återfall i brott samt att samverkan mellan tre myndigheter främjar arbetet med återintegrering till arbetsmarknaden. Vidare framkommer i resultatet att det stöd som Krami utgör för deltagarna är en viktig faktor för att de ska lyckas med återintegrering. Dessutom arbetar Krami för att reducera stigmatisering, såväl inom deltagarna som hos arbetsgivare. När studiens samlade resultat beaktas, tyder de på att Krami är en viktig insats väl värd att satsa på.
Nationellt godkänd idrottsutbildning: för vem och varför?
(2024-08-29) Rebecka, Ljungqvist; Victoria, Garnström; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framställs för Nationellt godkänd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod undersöks vilken mening och förståelse som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i läroplansteoretiskt perspektiv för att placera studiens fokus på formuleringsarenan för NIU. För den här studien tillämpas läroplansteoretiskt perspektiv för att rama in utbildningens formulerade syfte, mål och kunskapsinnehåll. Vidare tar studien teoretisk utgångspunkt i Foucauldiansk diskursteori för att analysera vilka maktstrukturer som (re)produceras genom NIUs elitidrottsdiskurser. Foucaults diskursteori tillämpas som en verktygslåda av begrepp för att förklara och förstå vilken funktion utbildningssystemet får när elitisering förflyttats till utbildningssystemets formuleringsarena. Foucaults begrepp makt, kunskap och sanning appliceras för att problematisera hur diskurskonstruktionen av elitidrott och subjektspositionen elit verkar genom NIU och konstruerar en viss förståelse om elit. Studiens resultat visar att diskursen om elitidrott samt subjektet elit framställs vara markant splittrad, såväl inom som mellan styrdokumenten. Studien har identifierat vissa genomgående och dominanta framställningar som kan betraktas operera som en överordnad maktstruktur inom NIU, samtidigt som en komplex mångfald skildrade framställningar om elitidrott samt subjektspositionen elit, splittrar förståelsen om vem NIU är till för och varför. Studiens resultat föreslår således att förstå NIUs elitidrottsdiskurser utifrån konstruktionen av gemensamma framställningar tillhörande en dominant elitidrottsdiskurs, samtidigt som splittringar utmärkt att säregna elitidrottsdiskurser finns insprängda inom ramen för NIU. Det resulterar i ett komplext tolkningsutrymme för säregna elitidrottsdiskurser att definiera vad elitidrott och elit är, vilka framställer markant skildrande konstruktioner om vem utbildningen är till för och varför. Studiens resultat påvisar således hur flera diskurser om elitidrott samexisterar inom ramen NIU.
KRAMI – EN ARENA FÖR FÖRÄNDRING En Kvalitativ Studie om Samverkan som Förebygger Återfall i Brott
(2024-07-09) Holmqvist, Jonna; Elling, Linnéa; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Till följd av den utmaning som Sverige står inför gällande den växande kriminaliteten väcktes en nyfikenhet kring återintegreringsprocesser som ska förebygga och minska återfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie därmed till att undersöka det enskilda Kramikontorets centrala roll i återintegreringen för klienter till arbetslivet. Krami är en arbetsmarknadsinsats bestående av tre samverkande myndigheter, vilka är Kriminalvården, Arbetsförmedlingen samt kommunen. Studien ämnar till att framställa de anställdas perspektiv på Krami ́s arbete för att kunna synliggöra hur väl verksamheten upplevs bidra till återintegreringen till arbetslivet. För att kunna svara till studiens syfte valdes en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer med anställda genomfördes, vilka utgör studiens resultat. Resultatet har analyserats och tolkats utifrån två teoretiska utgångspunkter; Feedback-modellen och Stigmatiseringsteorin. Resultatet visar att Krami är en viktig insats för att minska återfall i brott samt att samverkan mellan tre myndigheter främjar arbetet med återintegrering till arbetsmarknaden. Vidare framkommer i resultatet att det stöd som Krami utgör för deltagarna är en viktig faktor för att de ska lyckas med återintegrering. Dessutom arbetar Krami för att reducera stigmatisering, såväl inom deltagarna som hos arbetsgivare. När studiens samlade resultat beaktas, tyder de på att Krami är en viktig insats väl värd att satsa på.
SPINDELN I NÄTET Rekryterarens anpassning i mötet mellan arbetsgivare och arbetstagare
(2024-07-01) Brandhorst Kjellberg, Ebba; Söderberg, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med denna uppsats är att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppstå för en rekryterare. I en arbetsprocess behöver rekryteraren ta hänsyn till arbetsgivarens såväl som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. När dessa inte överensstämmer kan en spänning uppstå som behöver hanteras av rekryteraren för att uppnå en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen stöttas av teorin om organisatoriskt lärande, vilket innebär att man lär sig och utvecklas både som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Metod: Denna uppsats bygger på data från 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar på rekryteringsföretag. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematiskanalys. Resultat: Resultatet av denna uppsats visar att de rekryterare som utgör respondenterna i denna uppsats, har ett komplext arbete och utmanas av att både arbetsgivare och arbetstagare har mycket krav och behov som sällan utgör omaka par. De olika intressena kan ge upphov till spänningar som behöver hanteras av rekryterarna för att uppnå en lyckad matchning. Vilka krav och behov arbetsgivaren har skiljer sig beroende på vilken tjänst som ska tillsättas. I datan kan man utläsa att det från arbetstagarna har skett ett generationsskifte där lön och andra kompensationer inte längre är det enda styrande, krav på hållbar utveckling, etik och ledarskap uppkommer allt oftare i rekryteringsprocessen. I datan har 5 olika sorters strategier identifierats, som beskriver hur rekryterare gör för att hantera eventuella spänningar, förhandling, bakgrundsarbete, teamarbete, olika plattformar och inventering.
Kompetensutveckling mer än bara kompetens “Det handlar mer om att cheferna favoriserar personal och befordrar sina favoriter.”
(2023-07-05) Asselmeyer, Ella; Svedberg, Lovisa; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
I följd av den höga personalomsättningen inom hotellbranschen finns det funderingar kring kompetensutvecklingens betydelse. Utifrån en pedagogisk nyfikenhet undersöker därmed individers upplevelser och processer kring lärande. Syftet med studien är att undersöka hur kompetensutveckling och karriärmöjligheter spelar in för att receptionister ska känna sig tillfredsställda. Vidare ämnar studien att undersöka om utvecklingsmöjligheter kan ha betydelse om de anställda inom hotellbranschen väljer att stanna. Den teoretiska utgångspunkten har inspirerats med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori. Den nya modellen som skapades med inspiration från tvåfaktorsteorin innehåller fyra olika faktorer. Syftet med modellen som skapats är att identifiera olika aspekter som kan ha betydelse på de anställdas tillfredsställelse och trivsel på arbetsplatsen. Metoden som används för att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer hölls med sex receptionister, där alla var anställda som receptionister inom samma hotellkedja. Resultat av studien har analyserats och tematiserats utifrån det insamlade materialet. Övergripande framkommer det hur viktigt kompetens- och karriärmöjligheter är för de anställda inom hotellkedjan. Genom att delta i utbildningar beskriver de anställda en ökad motivation gentemot arbetet, samt att det bidrar till ett ökat självförtroende. Resultatet visar även hur det finns orättvisor när det kommer till kompetensutveckling, att bli favoriserad hos sin chef framförs som avgörande om de anställda får möjligheten att delta i utbildningar. Om fler skulle få möjligheten att utvecklas inom hotellkedjan hade fler kunnat tänka sig stanna kvar i branschen en längre tid. Implikationer för framtida forskning är att undersöka kompetensens betydelse för utveckling i en mer djupgående och omfattande studie
Kamratstödets roll i främjandet av det kollektiva lärandet En kvalitativ studie om kultur och krisstöd inom räddningstjänsten
(2023-07-04) Möller, Angelica; Wojnakowski, Kajsa; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Denna studie undersöker det kollektiva lärandet inom räddningstjänsten samt de potentiella hämmande faktorer som kan påverka individens benägenhet att uppsöka kamratstöd och därmed fungera hämmande för det kollektiva lärandet. Teori: Kollektivt lärande och kamratstöd inom räddningstjänsten är av stor betydelse för utvecklandet av en stark kultur av ömsesidigt stöd och lärande. Genom att identifiera eventuella hämmande faktorer för individens uppsökande av kamratstöd kan denna studie bidra till att skapa en medvetenhet om dessa faktorer och främja det kollektiva lärandet inom räddningstjänsten. Metod: Vi undersöker hur kamratstödet kan främja kollektivt lärande genom en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av sex semistrukturerade intervjuer med erfarna brandmän. Resultatet analyseras och vi identifierar mönster, teman och eventuella hämmande faktorer som kan påverka individens uppsökande av kamratstöd. Resultat: Resultaten visar på ett antal potentiella hämmande faktorer, inklusive bristande tillit och kommunikation, rädsla för att visa svaghet samt hierarkiska strukturer inom organisationen. Dessa faktorer kan begränsa individen i sitt uppsökande av kamratstöd och det riskerar även att begränsa det kollektiva lärandets potential. Uppsatsen belyser också vikten av att skapa en stödjande och tillåtande kultur inom gruppen där individer känner sig trygga att söka stöd och dela sina erfarenheter. Genom att utforska dessa teman och identifiera potentiella hämmande faktorer syftar denna uppsats till att öka medvetenheten om betydelsen av kamratstöd och kollektivt lärande inom räddningstjänsten. Resultaten kan användas som grund för vidareforskning rörande grupper, kultur och kollektivt lärande.
Ett pussel av förväntningar. En studie om hur lärares och speciallärares samverkan kring gemensamma elever kan förstås ur ett historiskt perspektiv
(2023-06-15) Westin, Susanne; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Studiens övergripande mål är att skapa en ökad förståelse för speciallärares och lärares gemensamma arbete kring elever i matematiksvårigheter samt hur de förväntningar som finns på ett sådant arbete har formats över tid. Teori: I denna studie används det specialpedagogiska dilemmaperspektivet för att tolka diskussionen om de förväntningar som finns på speciallärare och lärare. Dilemmaperspektivet utgår ifrån att alla utbildningar har inbyggda motsättningar där olika synsätt och grupper sätts mot varandra och lyfter utmaningen i att skolsystem både ska anpassas för att ta vara på elevers olikheter och samtidigt ge alla en likvärdig utbildning. Ett sådant dubbelt uppdrag medför att det uppstår situationer där olika etiska, sociala och politiska argument ställs mot varandra. I denna studie används dilemmaperspektivet för att belysa en sådan komplexitet. Metod: I studien används en kombination av en historisk dokumentstudie och intervjuer. Dokumentstudien syftade till att undersöka hur de offentliga förväntningarna på speciallärare och lärare har förändrats sedan grundskolans införande genom att studera läroplaner samt statliga offentliga utredningar. Intervjustudien syftade till att ge exempel på vad nu verksamma lärare och speciallärare har för förväntningar på sig själva och varandra och baserades på intervjuer med två lärare och två speciallärare som parvis arbetade kring gemensamma elever i årskurs 4. Resultat: I denna studie kan ses att det har funnits en mängd olika förväntningar på lärare och speciallärare och på deras arbete och ansvar. Här ses en risk att denna mängd av möjliga förväntningar kan skapa antingen friktion eller ett glapp om exempelvis både lärare och speciallärare ser det som att den andra har det huvudsakliga ansvaret för elevens lärande eller om båda parter anser sig ha bestämmanderätt över hur elevens undervisning ska utformas utan att samtidigt ha ett gott gemensamt samarbete kring detta. Här ses ett behov av att erkänna den komplexitet som finns för att utifrån den sedan kunna mötas i det gemensamma arbetet och använda varandras olika kunskap och kompetenser för att arbeta vidare tillsammans
ALLSÅNGEN I ANGERED 1980–2019 En explorativ fallstudie av ett långlivat samarbete mellan kulturskola och grundskola
(2021-09-06) Rydberg, Emma; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka och beskriva hur Allsången i Angered, ett samarbete mellan grundskola och kulturskola som initierades och byggdes upp av musikhandledare, utvecklades och överlevde från 1980 till 2019. Teori: Det centrala teoretiska ramverket utgörs av aktör-nätverkteori (ANT) och mer specifikt Michel Callons översättningsteori. Jag betraktar arbetssättet Allsången i Angered som ett långlivat skolutvecklingsarbete, där projektet består och upprätthålls av ett nätverk av aktörer, som alla har betydelse för projektets överlevnad. Metod: Undersökningen är en fallstudie av Allsången i Angered från 1980 och framåt, genomförd med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och ANT. Nio informanter har intervjuats, varav fem från grundskolans sida av samarbetet och fyra från kulturskolans. Resultat: Redovisningen av resultatet har jag delat upp i en historik över Allsången i Angered och en analys av hur nätverkets problematisering, intressering, värvning och mobilisering sett ut. Analysen visar att nätverket som utgjorde Allsången i Angered hade sin styrka i en gemensam problematisering med huvudsaklig utgångspunkt i musikhandledarnas metod och grundsyn. Allsångsföreställningen var en viktig aktör, som manifesterade och kommunicerade nätverkets värderingar och intressegemenskap. Intresseringen fungerade bra för dem som attraherats av problematiseringen och den fortbildning som följde med projektet, men här syns också känsligheten för nya ideologiska vindar när chefer och politiker med engagemang i andra nätverk tog intryck av andra pedagogiska idéer och ekonomiska prioriteringar. Detta blev synligt som en svaghet i värvningen genom att verksamheten aldrig fick en formellt säker grund och ofta övergavs av chefer och politiker när konkurrensen om resurser ökade. Det var svårt att få den tid och kontinuitet som krävdes för att få till ett samarbete ”på riktigt”. Verksamhetens formbarhet, som möjliggjorde för många aktörer och idéer att ta plats inom ramen för projektet, var en förutsättning för en lyckad intressering men försvårade värvning och mobilisering. Mobiliseringen fungerade spontant väl och baserades på starka förbindelser och stolthet över vad man uppnått – men när svagheterna i intressering och värvning blev uppenbara, så räckte detta inte till. Mobiliseringen kunde inte hindra projektet från att läggas ner.
ATT BYGGA GEMENSKAP PÅ DISTANS
(2021-08-05) Håkansson, Sofia; Kopp, Erica; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur frågan om omställningen till onboardingprocesser samt skapandet av gemenskap för nyanställda på distans diskuteras i texter inom HR-området. Teori: Studien tar utgångspunkt i Lave och Wengers teori om situerat lärande och praxisgemenskap. Teorin belyser en novis gradvisa introduktion till en verksamhet och är ett givande analysverktyg för att få syn på hur arbetsgrupper fungerar socialt. Genom att använda praxisgemenskapens glasögon får vi perspektiv på och djupare förståelse för vad verksamheter ser som väsentligt i omställningen till onboarding på distans. Metod: Studiens metod utgörs av kvalitativ innehållsanalys, vilket ger kunskap om hur frågan om omställningen till onboardingprocesser samt skapandet av gemenskap för nyanställda på distans diskuteras i texter inom HR-området. Urvalet av texter (fackliga tidskrifter och hemsidor, konsultföretag samt bemanningsföretag) analyserades för att upptäcka återkommande mönster, teman och begrepp som används för att diskutera onboarding på distans. Resultat: Genom att studera onboarding under Covid-19, belyser vår studie vilka aspekter som ses som väsentliga för onboardingens socialisationsprocess. Vid analys av texterna urskildes fyra genomgående teman, vilka beskriver hur frågan om omställningen till onboardingprocesser samt gemenskapsbygge på distans diskuteras. De fyra identifierade temana är: välkomstpaketet, socialisationsaktörer, formellt och informellt, samt individens proaktivitet. Temana kopplas till och utforskas med hjälp av praxisgemenskapsteorins begrepp.
MELLAN BILDNING OCH ANSTÄLLNINGSBARHET
(2021-08-05) Löthner, Astrid; Thunander, Ola; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka spänningen mellan bildning och ekonomisk nytta inom generella program i svensk högre utbildning. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka argument och resonemang vid inrättandet av ett generellt program samt dess syfte och funktion efter inrättning. Teori: Med utgångspunkt i Lindbergs (2016) perspektiv om högre utbildning har det tillsammans med tidigare forskning utvecklats tre perspektiven för att analysera studiens empiri utifrån teman. De tre perspektiven är nyttoperspektivet, konkurrensperspektivet och bildningsperspektivet. Metod: Utifrån syftet att undersöka generella program inom svensk högre utbildning, genomfördes en fallstudie på Kandidatprogrammet i pedagogik. En tematisk innehållsanalys genomfördes på studiens insamlade empiri, både på tillhandahållna interna offentliga dokument och på intervjusvaren från de semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet visar på en spänning mellan bildning och ekonomisk nytta inom kandidatprogrammet i pedagogik. Nyttoperspektivet och bildningsperspektivet synliggjordes tydlig vid resonemang och argument för att beskriva syftet och funktionen av kandidatprogrammet i pedagogik. Vidare framkom spänningen i argumenten och resonemangen för inrättningen av kandidatprogrammet i pedagogik. Delvis framträdde bildningsperspektivet i resonemang om vad pedagogikämnet var och hade för syfte, bland annat att syftet inte var att utbilda för ett specifikt yrke. Trots det var nyttoperspektivet och konkurrensperspektivet framstående i argument om inrättningen av kandidatprogrammet i pedagogik, och var i huvudsak mer framträdande i analysen. Något som kopplades till Bolognaprocessens krav på högre utbildning.
REFORM ELLER ILLUSION?
(2021-08-05) Lindholm, Alva; Gunnarsdottir, Embla; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: The purpose of this study is to attain a more comprehensive understanding of the underlying issues that teachers face in conducting sex education. Further the study aims to examine problems that can arise and remain following the implementation of the new educational reform meant to amend the general lack of quality and equivalence in quality of sex education between schools in Sweden. Teori: The study has its theoretical foundation in institutional theory since it allows for the exploration of the organisation as responding to both formal and practical demands. Metod: The data were collected through semi-structured interviews where five high-school teachers from across the country shared their experiences of conducting sex education. Resultat: The results show that teachers are aware of the sexually offensive situations that can occur in their schools, however they experience a confusion as to how best to handle them. Teachers do not fully understand how they are expected to incorporate aspects of sex and relationships in their primary subjects, which results in them assigning the responsibility onto external actors or other teachers who they deem more fit to undertake the task. Additionally, teachers experience discomfort in addressing the aspects of sex education that students experience as more sensitive, which leads them to adjust their content to match the student’s level of comfort. Lastly, teachers claim that their personal interest in these issues constitutes the reason for them addressing it in their education.
IPAD I KLASSRUMMET
(2021-08-05) Nasjian, Nima; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Att studera Ipad-användningen i skolan under lektionstid och dess påverkan på elever ur elevernas perspektiv. Frågor ställs om hur störda elever blir av an-vändningen, hur hjälpta de blir av den och om den påverkar deras upplevda förmåga. Frågor ställs även om regeltillämpningen för Ipad. Studien föreslår inte någon plan för hur man skall bemöta problem, utan bara studera använd-ningen av Ipad i klassrummet i årskurs 8 i denna skola. Teori: Insamlade data analyserades utifrån teori om inre och yttre motivation, mål--orientering och läs- och skrivsvårigheter. Metod: Enkätundersökning i årskurs 8 på en skola i Göteborgsområdet, totalt 87 elever planerades att delta, men 54 elever svarade på enkäten. Enkätfrågorna sam- manfördes när det var lämpligt till faktorer och testades med regressionsanalys eller annars med Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet av regressionsanalysen visar att det är en viss övervikt av pojkar med låga betyg, men relativt hög inre och yttre motivation, som upplever att de påverkats positivt i sina förmågor av Ipad-användningen i klassrummet. Även om de här pojkarna har låga meritvärden, så har de inte gett upp, utan tror att Ipad kan hjälpa dem att lyckas.
INTERKULTURELL PEDAGOGIK PÅ SVENSKA – ”IN SWEDEN WE DO LIKE THIS”
(2021-06-21) Holmberg, Elias; Persson Wermander, Arba; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärarutbildare på ULV arbetar med och organiserar sin undervisning utifrån breddad rekrytering. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt grundade sig i ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Metod: Till studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Vi har intervjuat sju lärarutbildare på ULV. Resultat: Resultaten visade att samtliga lärarutbildare besitter en förståelse kring och definitionsmässigt kan förklara vad begreppet interkulturalitet innebär men att den interkulturella pedagogiken saknas i undervisningen. Dessutom synliggjorde resultaten att det råder en viss tveksamhet kring hur informanterna upplever sin egen roll angående kravet på breddad rekrytering och breddat deltagande.
SLÖJDDIDAKTIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
(2021-05-06) Billing, Stina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syfte: Syftet för detta examensarbete har varit att utifrån tidigare utförda forskningsstudier undersöka innehåll och metoder för hur elever i skolämnet slöjd, kan undervisas för att utveckla kunskaper och förmågor för att vara delaktiga i att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle Teori: De teoretiska utgångspunkterna har varit Aristoteles kunskapsbegrepp, Arne Naess ekosofi, Klas Sandell, Johan Öhman och Leif Östmans didaktiska uppdelning av olika miljöundervisningstraditioner samt Ulla Suojanens slöjddidaktiska teoribildning för hållbar utveckling. Metod: Metoden har varit systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes. Sökningen efter vetenskapliga publikationer inom ämnesområdet har gjorts systematiskt både med databassökning och manuell sökning. De kvalitativa forskningsstudierna som framkom i sökningen har granskats kritiskt utifrån hur de svarade mot syftet för detta arbete och utifrån kvalitetskriterier. De fem vetenskapliga artiklar som kvarstod efter granskningen har lästs noga för att finna resultat som svarar mot syftet och forskningsfrågorna. Resultaten har via en syntetiseringsprocess reducerats ner till åtta teman. Dessa beskrevs och jämfördes samt relaterades därefter till de teoretiska utgångspunkterna. Resultat: De fem olika teman för innehåll som blev resultatet av syntesen var miljöeffekter, livscykeltänkande, praktiska slöjdfärdigheter, kunskap och engagemang samt holistisk samverkan. De tre olika teman för metoder var arbeta i process, lärarens tydliggörande arbetssätt samt reflektion enskilt och i grupp. Dessa teman motsvarar undervisningsinnehåll som kan användas i slöjdundervisning för att möjliggöra för eleverna att utveckla kunskaper och förmågor för att de i sina liv ska kunna delta aktivt i att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. I resultatdiskussionen tydliggjordes vikten av att undervisning i slöjd om och för hållbar utveckling sker utifrån ett holistiskt förhållningssätt.
Att realisera svårfångade ideal
(2021-02-18) Gollmer, Fredrik; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare förståelse för den maktdimension och maktlöshet som förstås existera i viss verksamhet enligt LSS, för att med en sådan förståelse som utgångspunkt problematisera insatsens praktik. Studien tar avstamp i två hypoteser. 1) Att maktdimensionen och maktlösheten tidvis kan inverka negativt på insatsens praktik i sådan omfattning att den står i strid med funktionshinderpolitisk ambition. 2) Att det finns en omfattande diskrepans mellan funktionshinderpolitisk ambition och verksamhetens praktik. Studien fokuserar på hur maktdimensionen och maktlösheten påverkar verksamhetens personal och insatsens praktik och om det går att identifiera särskilda aspekter som har större inverkan än andra. I resultatet framträder särkilda aspekter som förstås ha stor inverkan på verksamhetens personal och insatsens praktik. I analysen förefaller dessa aspekter ha ett komplext samspel som resulterar i en kraftfull destruktiv dynamik. En dynamik som kom att bli en idé om en teori som jag kallar vosfär (uttalas veosfär). Vosfären verkar vara självförstärkande och svår att bryta. Studien illustrerar den komplexitet som verksamhetens personal dagligen ställs inför och vad denna komplexitet gör med verksamhetens personal och insatsens praktik. Resultatet kan användas för att synliggöra den diskrepans som finns mellan funktionshinderpolitisk ambition och verksamhetens praktik samt fungera som diskussionsunderlag för att mininmera denna diskrepans.
“VAD JOBBAR DIN POJKVÄN MED DÅ?” En kvalitativ studie om upplevelser av heteronormativitet på arbetsplatsen
(2020-11-13) Kimovska, Elena; Radanovic, Mirjana; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet
Syftet med studien är att belysa HBTQ-personers upplevelser av heteronormativitet i arbetslivet.Studien har sin utgångspunkt i normkritiskt perspektiv samt queerteori. Gemensamt för dessa två teorier är att båda handlar om ifrågasättande av normer och rådande maktförhållanden. För att besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elva HBTQ-personer. Intervjuerna genomfördes via telefon. Heteronormativitet på respondenternas arbetsplatser har kommit till uttryck i form av kollegornas heteronormativa språkbruk, nedvärderande kommentarer om HBTQ-personer, men framförallt i form av diskriminering av individer på grund av deras sexuella läggning. Studiensresultat har visat att hur man som HBTQ-person hanterar heteronormativa arbetsmiljöer kan bero på om man är öppen med sin sexuella läggning eller inte.

Browse

Recent Submissions