Show simple item record

dc.contributor.authorAndersson, Lena
dc.contributor.authorSivenbring, Karin
dc.date.accessioned2011-05-05T11:30:10Z
dc.date.available2011-05-05T11:30:10Z
dc.date.issued2011-05-05
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/25460
dc.description.abstractProblemformulering, syfte och undersökningsfrågor Det är många som vill komma till tals när det gäller hur undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skriva bäst skall ges. Lärare är emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera läs- och skrivsvårigheter, och därtill se till att barn får den hjälp och det stöd som behövs. Vi såg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras. Syftet med undersökningen var att utreda hur lärare såg på undervisningen av elever i behov av stöd inom områ-det att läsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrågor: 1 Hur identifieras problem inom området att läsa och skriva? 2 Hur ser nuvarande stöd ut? 3 Vilket stöd önskar lärarna för att ge eleverna bästa möjliga stöd? Teori Forskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen. Den kunskapsteoretiska ansatsen vilade på en hermeneutisk grund. I den hermeneutiska tolkningen var pendlingen mellan del och helhet samt mellan för-förståelse och förståelse viktig (Ödman, 2007). Därtill användes de tre olika specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2007) för att belysa problemområdet utifrån ett delaktighetsperspektiv. Metod I undersökningen ville vi ta tillvara målgruppens tankar och erfarenheter. Därför valdes en kvalitativ metod. Den kvalitativa forskningsansatsen är lämplig när människors upplevelser och erfarenheter skall tolkas (Patel & Da-vidsson, 1994). För undersökningen intervjuades sju lärare. Intervjuerna var personliga och som redskap hade undersökningsledarna förberett frågor med låg grad av standardisering och strukturering. Låg grad av standardi-sering betydde att undersökningsledaren under samtalets gång hade möjlighet att utforma frågor och bestämma deras inbördes ordning. Frågorna var vidare möjliga för personerna i målgruppen att tolka, vilket innebar en låg grad av strukturering (Patel & Davidsson, 1994). Resultat Lärarnas erfarenhet och kunskap är viktig när läs- och skrivsvårigheter skall identifieras. Det är i vardagsarbetet som lärare oftast upptäcker läs- och skrivsvårigheter. De elever som ogärna läser kan ha svårigheter på området. Tester kan vara till hjälp, liksom elevdokumentation av olika slag. Kontakt och kommunikation med hem och med tidigare undervisande lärare är också viktig vid identifiering av läs- och skrivsvårigheter. Det nuvarande stödet ges framförallt av klassläraren. De stödinsatser som används är intensivläsning, LL-litteratur vid läsning av skönlitteratur och dataprogram av olika slag. Mycket av stödet ges som en-till-en un-dervisning av läraren eller specialläraren/specialpedagogen. I framtiden önskar lärarna möjligheter till stöd i klassrummet av speciallärare/specialpedagog och möjligheter till att dela in klasser i mindre grupper. En-till-en undervisning är en modell som fungerar för vissa elever uttrycker lärarna, därför önskas sådan också i framtiden. De kategorier som framkom under respektive undersökningsfrågor pendlar framförallt mellan delaktighetsper-spektiven det kategoriska- och dilemmaperspektivet.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesSpeciallärarprogrammetsv
dc.relation.ispartofseriesHT10-IPS-03 SLP600sv
dc.subjectspecialpedagogiksv
dc.subjectläs- och skrivsvårighetersv
dc.titleNär det inte är roligt att läsa och skriva. Sju lärares tankar kring undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skrivasv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.type.uppsokH1
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record