Magisteruppsatser (IPS)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24921

Browse

Now showing 1 - 20 of 608

Mellan omsorg och kunskap En kvantitativ enkätstudie angående lärares och elevassistenters syn på samverkan, kunskapsutveckling, omsorg och yrkesroller inom anpassad grundskola ämnesområden
(2025-09-02) Bornander, Jessica; Jonasson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Det finns tidigare forskning om samverkan, kunskapsutveckling, omsorg och yrkesroller men endast lite forskning som belyser skillnader mellan de båda yrkeskategorierna och ingen som specifikt utgår från anpassad grundskola, ämnesområden. Syftet med denna studie var att ta reda på om det fanns en skillnad mellan lärares och elevassistenters syn på samverkan, kunskapsutveckling, omsorg och lärarnas respektive elevassistenternas yrkesroller. Studien utgick från ett kvantitativt angreppssätt där data samlades in via en webbenkät riktad till personal inom anpassad grundskola. Totalt deltog 182 responden-ter, varav 117 lärare och 65 elevassistenter. Vid analysen av studiens resultat användes samverkansteori. Enkätsvaren analyserades med hjälp av både deskriptiv och inferentiell statistik. Studiens resultat visade på att elevassistenters och lärares syn inom alla dessa områden var ganska samstämmig och de skillnader som fanns var inte så stora. Båda yrkeskategorierna an-såg att samverkan var viktig, att det var lika viktigt att stötta eleverna inom både omsorg och kunskapsutveckling, samt att det fanns en tydlig fördelning och respekt angående arbetsuppgifter och yrkesroller. Dock framträdde att lärare fick mer gehör för sina åsikter och tankar, samt tog större ansvar för samverkan. Det framkom också att elevassistenterna var mer förtroliga med arbetet runt omsorg medan lärarna fokuserade mer på kunskapsutveckling och undervisning. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra med kunskap till skolutveckling i syfte att stärka undervisningens kvalitet i anpassad grundskola.
Uppfattningar om samverkan mellan skola och hem, för att stödja elever med språkstörning
(2025-09-01) Hall, Louise; Höögs, Linda; Qvist, Anna-Karin; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Internationell forskning poängterar vikten av samverkan mellan skola och hem för att elever med språkstörning på bästa sätt ska lyckas med sin utbildning, men det råder brist på forskning i svensk kontext. Syftet med denna studie var att undersöka lärares och vårdnadshavares uppfattningar om samverkan mellan skola och hem runt elever med språkstörning i låg- och mellanstadiet. Målet var att öka förståelsen för hur denna samverkan kan förbättras för att på bästa sätt stödja elever med språkstörning. Studiens centrala frågeställning var: Hur uppfattar lärare och vårdnadshavare fenomenet samverkan mellan skola och hem för elever med språkstörning? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undervisande lärare till elever med språkstörning, samt sju vårdnadshavare till elever med språkstörning. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av fenomenografi som grundläggande teoretisk forskningsansats, samt det specialpedagogiska relationella perspektivet och det specialpedagogiska organisationsperspektivet, för att diskutera resultatet. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån en fenomenografisk ansats. I analysen av fenomenet kom resultatet att bilda utfallsrummet; Uppfattningar om samverkan, med fem underliggande beskrivningskategorier. Genom att belysa både lärares och vårdnadshavares perspektiv kunde en variation av uppfattningar identifieras. Det framkom att samverkan uppfattas som avgörande för att främja elevens språkliga, sociala och akademiska utveckling. Resultatet visar dock på varierande förväntningar, bristande strukturer och kunskapsglapp som påverkar kvalitén i samarbetet. Specialläraren identifieras som en central aktör i att skapa hållbara samverkansformer, sprida kunskap om språkstörning och bidra till ett likvärdigt och individanpassat stöd. Studien lyfter behovet av tydliga ansvarsfördelningar, fortbildning och en gemensam förståelse för språkstörningens påverkan på lärande, där specialläraren kan fungera som en brobyggare och möjliggöra en mer inkluderande och lösningsfokuserad samverkanskultur.
Överlämningspraktiken, en del av räknegarantin och skolorganisationens praktik-komplex
(2025-09-01) Johansson, Emma; Kanerva, Therése; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Skolinspektionens slutrapport (2024) om införandet av räknegarantin, visar att de överlämningar som sker till årskurs 4 inte alltid har fokus på de utvärderade insatserna som genomförts. Det gör detta område intressant att undersöka utifrån vår framtida roll som speciallärare med inriktning mot matematik. Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa förståelsen för hur överlämningspraktiken mellan årskurs F–3 och 4 tar form i skolans vardag. Fokus ligger särskilt på insatser för elever i matematiksvårigheter och på den specialpedagogiska delaktigheten i detta arbete. Studien baseras på intervjuer med lärare från fyra skolor. Analysen utgår från teorin om praktikarkitekturer (TPA) och belyser de villkor som möjliggör eller begränsar samproduktion i överlämningspraktiken. Resultatet visar att överlämningspraktiken inte är en isolerad händelse, utan en samproducerad praktik som formas i mötet mellan undervisning, dokumentation, ledning och specialpedagogik. Fyra tematiska praktikarkitekturer identifierades: dokumentationsarkitekturen, samverkansarkitekturen, bedömningsarkitekturen och tillgänglighetsarkitekturen. Dessa arkitekturer synliggör hur språkliga, materiella och sociala arrangemang påverkar möjligheten till kontinuitet i stödet för elever i matematiksvårigheter. Diskussionen lyfter särskilt ledningspraktikens centrala roll i att möjliggöra samverkan, skapa strukturer och fördela ansvar. Studien visar att speciallärare har potential att fungera som samordnande aktörer i skolans utbildningskomplex, men att detta kräver tydliga mandat, samarbete och förankring i skolans organisation. Studiens bidrag är att den ger ett begreppsligt och praktiskt ramverk för att förstå och utveckla skolans arbete med stödinsatser, övergångar och samproduktion. Resultaten är relaterbara för professionella i liknande skolkontexter och kan utgöra underlag för utvecklingsarbete i både praktik och utbildning.
Relationellt arbete i skolan En fenomenologisk intervjustudie om specialpedagogers levda erfarenheter av att främja och utveckla lärares relationella kompetens i skolan
(2025-09-01) Andréason, Jennie; Eliasson, Ann-Charlotte; Jakobsson, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers arbete med att utveckla lärares relationella kompetens inom skolans främjande och förebyggande arbete. Frågeställningarna innefattar vilka levda erfarenheter deltagarna har av relationer, vilka strategier de använder samt vilka utmaningar och hinder de möter i detta arbete. Tidigare forskning visar att goda relationer mellan lärare och elever främjar studieresultat, motivation och en inkluderande lärmiljö, medan bristande kompetens kan problematisera dessa relationer. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av 12 specialpedagoger. Studien har en fenomenologisk ansats, den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi, där individens levda erfarenheter står i centrum. Urvalet är målstyrt för att generera rik empiri av deltagarnas levda erfarenheter. Det empiriska materialet analyseras med fenomenologi och den hermeneutiska cirkeln för att skapa fördjupad förståelse. Resultaten relateras till tidigare forskning och fenomenologisk teori. Där framkommer det att specialpedagogens roll är betydelsefull för att stödja lärare i att utveckla en relationell kompetens och deltagarna beskriver att goda relationer är avgörande för dem att utöva sitt arbete. Strategier inkluderar bland annat; handledning, kollegialt lärande, kompetens-utveckling och hänsyn till individuella behov. Möjliggörande faktorer är nyfikenhet och engagemang hos lärare, medan hinder bland annat utgörs av hög arbetsbelastning, tidsbrist och brister i kommunikation. Studien bidrar med insikter om specialpedagogiskt arbete för att utveckla relationell kompetens hos lärare, vilka strategier de använder samt vilka utmaningar och hinder som kan uppkomma. Förslag på vidare forskning inkluderar ett större urval av deltagare, andra datainsamlingsmetoder, samt intervjuer med elever och lärare för att förstå deras perspektiv på relationell kompetens.
Genus och diskurs i skolans tysta dokumentation. En analys av könsskillnader och språkliga uttryck i åtgärdsprogram som omfattar skolans yngre elever (1–3).
(2025-08-21) Hanning, Simone; Gousopoulou, Vagia Evangelia; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pojkar respektive flickor beskrivs och konstrueras i åtgärdsprogram (ÅP) tillhörande lågstadieelever (årskurs 1–3) med placering i särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper). Analysen riktar särskilt fokus mot språkliga uttryck, förekomsten av könsnormer samt hur dessa beskrivningar relaterar till elevernas behov av stöd. Teori Studien utgår från ett genusteoretiskt perspektiv och använder kritisk diskursanalys (KDA) enligt Fairclough som analytiskt ramverk. Teoretiska förklaringsmodeller används för att synliggöra normer och diskurser i elevtexterna, med särskild betoning på hur könsbaserade förväntningar formas och reproduceras i åtgärdsprogrammen. Metod Empirin utgörs av 42 åtgärdsprogram tillhörande elever i årskurs 1–3 med placering i SU-grupp. Materialet analyseras med hjälp av kritisk diskursanalys, där särskild uppmärksamhet riktas mot beskrivningar av identitet, svårigheter, stödbehov och lärmiljö. Analysen tematiseras utifrån hur flickor och pojkar framställs i dokumentationen. Resultat Resultaten visar att flickor och pojkar framställs på skilda sätt i åtgärdsprogrammen. Flickor beskrivs ofta som socialt osäkra, anpassningsbara och tysta, medan pojkars svårigheter främst relateras till beteendeproblematik och behov av struktur. Språkbruket i dokumenten speglar könsstereotypa förväntningar och riskerar att påverka tillgången till särskilt stöd. Studien aktualiserar frågor om likvärdighet och rättvisa samt understryker vikten av ett medvetet och reflekterat arbete med skolans dokumentation, språk och könsnormer.
“Tid behöver man” En livsvärldsfenomenologisk intervjustudie om upplevelser av läsning i skolan hos gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter
(2025-08-14) Olausson, Cecilia; Pallander, Klara; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Att kunna delta i olika läsaktiviteter är en bärande förmåga i såväl skola som i samhället i stort. För många elever innebär läsningen ett hinder som skolan är skyldig att beakta. I takt med att eleven blir äldre och börjar i gymnasieskolan höjs svårighetsgraden och kraven på läsförmågan. För elever i läs- och skrivsvårigheter innebär det att de kan ha svårigheter att både tillägna sig kunskap och får en negativ självbild som en konsekvens av många misslyckanden. Syftet med studien var att undersöka hur åtta gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter upplever läsning i skolan. Syftet konkretiserades med hjälp av följande frågor: Hur upplever gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter läsning i skolan? Vad upplever gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter som möjliggörande respektive försvårande förhållanden vid läsning i skolan? Studien utgick från en livsvärldsfenomenologisk ansats. Inom livsvärldsfenomenologin söks förståelse för in-dividens livsvärld och det fenomen som studeras, vilket i föreliggande studie var upplevelser av läsning hos elever i läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå vad läsning innebär kom-pletterades livsvärlden med Dukes och Cartwrights (2021) läsmodell the Active View of Rea-ding. Genom åtta kvalitativa livsvärldsintervjuer synliggjordes gymnasieelevers levda erfaren-heter av läsning i skolan och de förhållanden som möjliggör eller försvårar deras delaktighet i undervisningen. Resultatet visade att läsning för gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter inte enbart är en teknisk färdighet, utan har en existentiell dimension som påverkar elevernas själv-bild, motivation och tilltro till den egna förmågan. Fyra centrala teman diskuterades: levd tid i relation till skolans klocktid, självbildens påverkan av läsupplevelser, assisterande teknik som stöd samt samspelet med lärare och klasskamrater. Studien visade att tidspress, otillräckligt stöd och rädslan för att sticka ut begränsar elevernas möjlighet till delaktighet, medan lärarens för-ståelse, extra tid och assisterande teknik kan stärka deras tilltro till den egna förmågan. Studien bidrar med kunskap om hur lärare i samspel med speciallärare kan forma mer tillgängliga lärmiljöer som tar hänsyn till hela livsvärlden hos gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter.
IKT som en väg ut ur problematisk skolfrånvaro? En systematisk litteraturstudie om IKT som pedagogisk insats vid problematisk skolfrånvaro i grundskolan
(2025-07-30) Borgenby, Martin; Hopstadius, Annica; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Ett skifte har skett i den svenska debatten om datorers vara eller icke vara i skolan. Sverige har på några år gått från ambitionen att öka måluppfyllelsen genom att digitalisera den svenska skolan helt till att idag göra kursändring och gå från skärm till pärm, till att börja med i försko-lan. Samtidigt ser vi både i Sverige som internationellt ett ökande samhällsproblem med elever i problematisk skolfrånvaro. Framgångsrika insatser för att öka skolnärvaro behöver enligt fors-kare vara mer flexibla och komplexa. Riksförbundet Attention lyfter Informations- och kom-munikationsteknik (IKT) som ett verktyg för att återknyta kontakten mellan elev och skola. Föreliggande studies syfte är att öka kunskapen om IKT som pedagogisk insats vid problema-tisk skolfrånvaro. Metoden är en systematisk litteraturstudie med en mixad metodansats där svar sökts på hur aktuell forskning beskriver IKT som pedagogisk insats vid problematisk skol-frånvaro, vilka framgångsfaktorer respektive hinder som kan urskiljas i aktuell forskning och vilka möjligheter tekniken kan innebära. Studien har även undersökt hur aktuell forskning be-skriver lagar, policys och strukturella förutsättningar gällande IKT som pedagogisk insats vid problematisk skolfrånvaro. Som teoretiska utgångspunkter och förklaringsmodeller har Bron-fenbrenners ekologiska systemteori samt hermeneutisk teori använts. Resultatet visar att det är centralt att pedagogiska IKT-insatser för elever i problematisk skolfrånvaro är adekvat utvalda och individuellt anpassade efter elevers behov och situation för att goda resultat ska uppnås. Syften med pedagogiska IKT insatser kan enligt studien vara av såväl akademisk som social karaktär och teknik kan vara en möjlighet för att bibehålla kontakt mellan elev och lärare samt klasskamrater. Teknik kan även möjliggöra att elever deltar i undervisning samt underlätta för-skolåtergång och mående. Vidare beskriver resultatet organisationers utmaningar med imple-menteringar och visar på betydelsen av en samordnande person som ansvarar för att IKT-insat-ser genomförs smidigt, tydligt och planenligt. På samhällsnivå belyser resultatet vikten av att lagar och policys ger goda förutsättningar för genomföranden av pedagogiska IKT-insatser med syfte att öka elevers skolnärvaro.
Speciallärares uppfattningar av samverkan med lärare för att stödja elever med språkstörning. En kvalitativ intervjustudie med tio speciallärare verksamma i den svenska grundskolan årskurs F-6
(2025-07-30) Buhre, Helena; Larsén, Maria; Petersson, Ida; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Elever med språkstörning har svårare att ta till sig undervisningen och uppnå målen i skolan. Forskning visar att en fungerande samverkan mellan lärare och speciallärare är en viktig faktor för att tillgodose behoven hos elever med särskilda behov. Det tycks finnas lite forskning som belyser speciallärares samverkan med lärare för att stödja elever med språkstörning. Syftet med studien är därför att belysa speciallärares uppfattningar av samverkan med lärare för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. För att få syn på speciallärarnas uppfattningar har följande forskningsfrågor besvarats; Vilka uppfattningar har speciallärare av sin samverkan med lärare för att identifiera elever med språkstörning? Vilka uppfattningar har speciallärare av sin samverkan med lärare kring planering av undervisning, anpassningar och särskilt stöd för elever med språkstörning? Vilka möjligheter och hinder uppfattar speciallärare finns i sin samverkan med lärare kring elever med språkstörning? Hur önskar speciallärare att utveckla sin samverkan kring elever med språkstörning? Studien är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografi, organisations- och systemperspektivet, det relationella perspektivet och individperspektivet som teoretiska utgångspunkter. Studien antar en fenomenografisk forskningsansats med tio semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med stöd av Ingermans (2021) fenomenografiska analysmetod. Studiens resultat visar att speciallärarna uppfattar att det finns en nära samverkan kring identifiering, anpassningar och särskilt stöd kring elever med språkstörning. Samverkan sker genom kartläggning och analys av elevernas kunskaper samt i samtal kring lämpliga anpassningar och särskilt stöd som kan stödja elever på bästa sätt. Ytterligare en slutsats är att samtliga processer för samverkan är beroende av organisatoriska ramar som möjliggör samverkan i praktiken, vilket gör att det råder olika förutsättningar på skolorna hur samverkan är möjlig. Speciallärarna i den här studien uppfattar att det finns brister i samverkan vid planering av undervisning, som till stor del påverkas av organisatoriska strukturer och ramar.
Vägen till resursskola. En praktikteoretisk studie om vårdnadshavares möten med skolans stödstrukturer
(2025-07-30) Johansson, Daniel; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) resonerar kring beslutet att ansöka om plats vid resursskola. Särskilt fokus riktas mot vilka erfarenheter av bemötande och stöd i den reguljära skolan som upplevs som avgörande i denna beslutsprocess. Med stöd i teorin om praktikarkitekturer (TPA) analyseras vårdnadshavares berättelser som uttryck för mötespraktiker mellan hem och skola, formade av kulturellt-diskursiva, materielltekonomiska och socialt-politiska arrangemang. Det empiriska underlaget består av semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare vars barn alla skolvägrat och senare fått plats vid resursskola. Intervjuerna analyseras narrativt och tolkas genom TPA:s begreppsapparat. Resultatet visar att vårdnadshavarnas praktik ofta hålls i sin kurs av exkluderande praktikarkitekturer där ansvar förskjuts till hemmet, stöd uteblir och kommunikation brister. I kontrast präglas resursskolans praktik av samproducerande arrangemang där vårdnadshavare ges reellt inflytande, och där skolans struktur möjliggör anpassningar och tillit. Studien belyser vikten av att förstå skolvägran och skolbyte inte enbart som individuella reaktioner, utan som uttryck för organisatoriska arrangemang. Den bidrar till den specialpedagogiska praktiken genom att visa hur erkännande, delaktighet och ansvarstagande kan organiseras i skolans praktikkomplex.
Delaktighet i förskolan för barn i språksvårigheter. En fenomenologisk studie kring förskollärares levda erfarenheter av delaktighet för barn i språksvårigheter i förskolan
(2025-07-30) Damra, Eyad; Fagrell, Jeanette; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Nedanstående text behandlar delaktighet i förskolans utbildning för barn i språksvårigheter. Syftet med studien är att undersöka förskollärares levda erfarenheter av arbetet med att skapa delaktighet för barn i språksvårigheter i förskolan. Följande frågeställningar har valts för att svara på studiens syfte: • Vilka levda erfarenheter har förskollärare av barns delaktighet vid språkliga svårig-heter? • Vilka levda erfarenheter av anpassningar och stödstrukturer har förskollärare av arbetet med att främja delaktighet för barn i språksvårigheter? • Vilka möjligheter och utmaningar framträder i förskollärarnas levda erfarenheter av ar-betet med delaktighet för barn i språksvårigheter? Studien är kvalitativ och använder en fenomenologisk forskningsansats och tematisk analys för att undersöka förskollärares levda erfarenheter, uppfattningar och beskrivningar av dels språk-svårigheter hos barn i förskolan och dels delaktighet i förskolans lärmiljö. Studien bygger på en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som metod, där tio förskollärare från nio olika förskolor intervjuats. Genom att använda semistrukturerade intervjuer som forskningsme-tod synliggörs förskollärares levda erfarenheter i deras uppfattningar och beskrivningar av möj-ligheten att skapa delaktighet i förskolans utbildning för barn i språksvårigheter. I resultatet går det att utläsa hur deltagarna använder sig av lärmiljön och relationer för att stimulera språket hos barnet både individuellt och i grupp. Vidare beskriver resultatet hur deltagarna använder sig av bildstöd och TAKK för att stötta den verbala kommunikationen. Förskolans och förskol-lärarnas förutsättningar, till exempel stora barngrupper och begränsad undervisning om språk-svårigheter i förskollärarutbildningen, anses vara utmaningar för att skapa en likvärdig utbild-ning i en förskola för alla, vilket framkommer i studiens slutsats. Vi vill med studien bidra till kunskapsutveckling inom forskningsområdet delaktighet i försko-lan för barn i språksvårigheter samt hur delaktighet kan möjliggöras i förskolans lärmiljö för barn i språksvårigheter. Vi vill bidra till det kunskapsglapp som finns med denna studie då det fortfarande finns betydande kunskapsluckor som behöver fyllas. Det är nödvändigt med ytter-ligare forskning för att uppmärksamma fler tillvägagångsätt att ge stöd i ett tidigt stadium för barn i språksvårigheter och för att säkerställa att barnens rätt till utbildning baseras på deras möjligheter och rätt till delaktighet.
Bygga trygghet och delaktighet. Specialpedagogers erfarenheter av att arbeta främjande med barns psykiska hälsa
(2025-07-09) Alm Falk, Zara; Eken, Seyda; Johansson, Stina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Denna studie undersöker specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med barns psykiska hälsa i förskolan. Psykisk hälsa, enligt etablerad forskning, är en avgörande faktor för barns utveckling, lärande och sociala samspel, därför kan förskolan ha en viktig roll i att tidigt identifiera barns behov och främja välbefinnande. Specialpedagoger kan vara en resurs i detta arbete genom att de kan ge stöd till både barn och pedagoger, anpassa lärmiljöer och bidra med insatser som stärker den psykiska hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att utforska specialpedagogers upplevelser av att främja barns psykiska hälsa i förskolan samt att identifiera de faktorer som underlättar eller hindrar detta arbete. För att få en djupare förståelse används en fenomenologisk ansats och en kvalitativ intervjustudie, där specialpedagogernas perspektiv och erfarenheter står i fokus. Resultatet visar hur tätt sammankopplat pedagogers mående är med barns mående, samt hur viktigt det är med tydliggörande pedagogiska miljöer och god samverkan mellan förskola och hem. Studiens kunskapsbidrag är den tydliga kopplingen mellan specialpedagogens arbete och barns psykiska hälsa, särskilt fokus på hur specialpedagogernas insatser för att stärka pedagogernas eget mentala välbefinnande.
När skolan började fungera igen - Återgång till skolan efter problematisk skolfrånvaro för elever med autism
(2025-07-09) Sahl, Alexandra; Hilding, Kristina; Tengroth, Anna; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Denna studie handlar om elever med autism som tidigare haft problematisk skolfrånvaro och därefter återgått till skolan. Syftet med studien är att belysa elevers upplevelser av skolåtergång och identifiera de faktorer som kan ha bidragit till deras återgång till skolan. Följande frågeställning kommer besvaras: Vilka aspekter framhåller elever med autism vara betydelsefulla för en skolåtergång? Tidigare forskning kring elever med autism och problematisk skolfrånvaro har främst riktats mot vårdnadshavare och lärare/specialpedagogers uppfattningar. Forskning kring autistiska elevers skolåtergång saknas till stora delar i nuvarande forskningsfält. När elevers röster fått ta plats i forskning så är det främst utifrån deras upplevelser av frånvaro. Elevens upplevelse kring återgång till skolnärvaro behöver således tydliggöras. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenologisk forskningsansats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Metoden som använts är kvalitativ forskningsintervju. Åtta respondenter med elever i åldrarna 13-21 med autism och erfarenheter av skolåtergång intervjuades. Resultatet belyser tre samverkande områden vilka påverkat elevens skolåtergång; relation, miljöombyte och känsla av tillhörighet. Samtliga respondenter belyser relation till vuxna eller kamrater vara den främsta orsaken till återgång till skolan. Förtroendefulla relationer har främst uppnåtts vid miljöombyte i någon form tillsammans med en individanpassad skoldag. Dessa faktorer har i sin tur lett till en känsla av tillhörighet. Resultatdiskussionen presenteras i tre övergripande teman: Sociala relationer, miljö och tillhörighet som följs av en önskan och individernas möjlighet till påverkan. Svaret på forskningsfrågan kommer tydliggöras med en triangelformad modell. Resultatet av studien kan användas som stöd till rektorer, specialpedagoger och övrig personal i eller utanför skolan.
Organisera för att lära - utopi eller möjlighet. En kvalitativ studie om kompetensutveckling och lärande i kollegiala samarbeten i förskolan
(2025-07-09) Bogunovic, Tanja; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Syftet är att skapa fördjupad förståelse för kompetensutveckling och kollegialt lärande i förskolan. Teori: Eftersom lärande enligt den sociokulturella teorin sker i interaktion med andra och är beroende av sociala och kulturella verktyg, både intellektuella som fysiska, blir kollegialt lärande en central mekanism för kunskapsutveckling inom förskolan. Genom att koppla förskollärarnas erfarenheter till den sociokulturella teorin kan studien ge insikt i hur lärande och kunskap skapas, delas och utvecklas inom förskolans professionella gemenskap. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign. Forskningsmetoden som använts är öppna och öppen riktade forskningsintervjuer med förskollärare som arbetar på två förskolor som över tid har ingått i ett kollegialt samarbete med avsikt att bygga en reflektionskultur för att bidra till utveckling som ska göra skillnad för förskolans undervisning bland annat genom att skapa forum för gemensamma diskussioner. Resultat: Studien identifierar en tydlig utvecklingsprocess av pedagogernas lärande som utvecklas gradvis genom erfarenhetsutbyte, reflektion och gemensamt meningsskapande där samarbete och samtal mellan pedagogerna går igenom olika faser. Studien visar också hur välstrukturerade ramar och en tydlig organisation, ett stödjande och närvarande ledarskap, samt relevans är viktiga förutsättningar för att skapa kontinuitet och en kultur av tillit och trygghet som främjar kollegialt lärande. De olika faserna av lärande och de organisatoriska grundförutsättningarna är ömsesidigt beroende av varandra, överlappar och integreras, vilket bidrar till att skapa en sammanhängande helhet. Trygghet framstår som en central faktor för kompetensutveckling, kollegialt lärande och professionell utveckling, både på individnivå och i kollegiala sammanhang. Resultaten av denna studie visar att trygghet genomsyrar hela kompetensutvecklingsprocessen och utgör en röd tråd i lärandet genom kollegiala samarbeten.
I balans eller på gränsen? Specialpedagogers hantering av sin arbetssituation och arbetsbelastning i dagens skola
(2025-07-09) Danielsson, Camilla; Stjernström, Linda; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Studiens problemområde handlar om specialpedagogers komplexa arbetsbelastning som till stor del styrs av rektor och skolans kultur, vilket kan leda till att specialpedagoger upplever en känsla av otillräcklighet. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagoger i grundskolan upplever och hanterar sin arbetsbelastning samt att belysa vilka faktorer som påverkar arbetssituationen. Studiens teoretiska utgångspunkt var systemteori och med hjälp av Bronfenbrenners (1979) utvecklingsmodell analyserades resultatet för att få ett helhetsperspektiv. Systemteorin kan förklara vikten av samverkan och stöd mellan alla system inom och utanför skolan för att kunna skapa balans och främja specialpedagogernas arbetssituation. För att fånga hur respondenterna erfar sin arbetssituation användes en fenomenologisk ansats. I denna kvalitativa studie var målet att med hjälp av semistrukturerade intervjuer finna svar på hur nio specialpedagoger i grundskolan beskriver att de upplever och hanterar sin arbetsbelastning och att finna faktorer som främjar och hindrar deras arbete. Studiens resultat visar att förväntningar från lärare och skolans kultur upplevs påverka specialpedagogers arbetsbelastning. Vidare visar studiens resultat att specialpedagogers arbetssituation påverkas av både främjande och hindrande faktorer. Respondenterna betonar vikten av en stödjande rektor, vilket kan bidra till en främjande arbetssituation. Brist på resurser och otydlig arbetsbeskrivning kan däremot skapa stress och frustration och upplevas hindrande. Finns goda relationer och samarbete, både inom och utanför elevhälsan, kan detta ses som främjande. Det framkommer att respondenterna anpassar sitt arbete efter tillgängliga resurser snarare än efter elevers behov, och socioekonomiska faktorer berörs sällan trots deras relevans.
Elevberättelser om klassrumsklimat. En kvalitativ studie om upplevelser och erfarenheter
(2025-07-09) Olausson, Mathias; Myrhage, Mattias; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Denna uppsats handlar om att utforska vad som påverkar klassrumsklimatet. Syftet är att ta reda på vad elever finner som gynnsamma faktorer i ett fungerande klassrumsklimat. För att utforska detta börjar vi med att fråga om hur eleverna upplever det klassrumsklimatet som de upplever idag. Detta följer vi upp med frågeställningar som handlar om på hur läraren påverkar klassrumsklimatet och vad skillnaderna mellan klassrumsklimat beror på enligt elever. Slutligen avser vi att försöka definiera vad är ett fungerande klassrumsklimat är enligt eleverna. Tidigare forskning om vad som påverkar klassrumsklimat pekar på en rad olika faktorer såsom relation, utmaning, elevinflytande, undervisningsmetoder, mandat och elevprestationer. Studien utgår från en fenomenologisk/ hermeneutisk forskningsansats för att utforska elevernas upplevelser, berättelser och erfarenheter. En kvalitativ metod används för att utforska elevperspektiv på klassrumsklimat i form av fokusgruppsintervjuer. Utifrån det empiriska materialet från dessa intervjuer görs en analys med stöd i studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet från elevernas röster sammanfattas i tre huvudteman; relation till läraren, undervisningsmetod och struktur samt lärarens auktoritet och ledarskap. Studien påvisar att läraren har en avgörande roll i skapandet av ett fungerande klassrumsklimat. Vidare framkommer det från elevernas berättelser vad som kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat.
”Jag tog in hunden genom fönstret”. En kvalitativ intervjustudie kring organisering av hundunderstödd pedagogik i grundskolan och hundens roll som brygga för lärande
(2025-07-09) Hedin, Nina; Oksjö, Marina; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Många elever i skolan behöver stöd både i sin inlärning och i det sociala samspelet med andra barn och vuxna. Utbildade sociala tjänstehundar har i tidigare forskning visat sig ge goda resultat på både lärande och välbefinnande för elever i behov av särskilt stöd. Dock saknas policy och riktlinjer att luta sig mot vid implementeringsfasen. Studien syftade till att undersöka hur sociala tjänstehundar kan fungera som ett specialpedagogiskt verktyg i skolans miljö, samt undersöka hur arbetet kan organiseras med fokus på elevens lärande. I studien undersöktes även hur en skolhund kan möjliggöra deltagande för eleven i undervisningen. Valet av teoretiskt perspektiv grundar sig i att utforska hur hunden, utifrån det sociokulturella perspektivet, kan användas som medierande artefakt för att skapa en länk mellan elev och pedagog. Hunden blir då ett medlingsverktyg och förstärker kommunikationen mellan pedagog och elev. Teorin och dess centrala begrepp är utvalda för att passa studiens syfte och frågeställningar för att senare användas till analys av insamlad empiri. Studien hade en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som grund. I studien deltog totalt fem hundförare och fyra specialpedagoger. Dessa arbetar tillsammans, specialpedagog + hundförare i par, på sina respektive skolor. Samtliga hundförare i studien arbetar även som klasslärare. Studiens kunskapsbidrag ämnar bidra med ny kunskap kring implementeringsarbetet av hundunderstödda pedagogiska insatser i grundskolan. Organiseringen av hundunderstödda pedagogiska insatser undersökts i studien på individ-, grupp- och organistaionsnivå. Resultatet visade att det är av stor vikt vid implementeringen, av hundunderstödda pedagogiska insatser i grundskolan, att hela elevhälsan samverkar. Vidare visade resultatet att samverkan mellan hundförare och specialpedagog är av stor vikt för att stödinsatserna med hundteam blir adekvata utifrån elevens stödbehov. En slutsats var att skolhunden genom sin roll som medieringsverktyg skapar fler möjligheter till lärande. Insatsen frambringar sammanhang där eleven får stöttning av hunden, under ledning av hundföraren, för att utvecklas i det sociala samspelet med andra elever i en interaktiv lärmiljö. Slutligen visar resultatet i studien att organiseringen har en tydlig påverkan på hundunderstödda insatsers kvalité. En framgångsrik insats utgår ifrån elevens behov av särskilt stöd med lärandemål förankrade i skolans styrdokument. Insatsen ska ske i samverkan mellan de olika professionerna i elevhälsan inklusive specialpedagog, hundförare samt klasslärare.
Från problematisk skolfrånvaro till ökad närvaro. En intervjustudie om mellanstadielärares uppfattningar om problematisk skolfrånvaro och närvarofrämjande arbete
(2025-07-08) Blomgren, Pernilla; Eskilsson, Malin; Hovbjer, Maria; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Problematisk skolfrånvaro är ett fenomen som är en nationell utmaning i skolorna. Då vi i vår vardag möter elever som inte kommer till skolan ser vi ett behov av att veta hur skolan, lärare och specialpedagoger kan arbeta för att förebygga och främja närvaro i skolan. Forskning visar att elever som hamnar i problematisk skolfrånvaro löper högre risk att hamna i psykisk ohälsa och att det kan skapa svårigheter i vardagen. Som blivande specialpedagoger har vi genom denna studie undersökt arbetssätt och metoder som kan främja närvaron. Syftet med studien är att undersöka mellanstadielärares uppfattningar om arbetssätt och metoder som används för att omvandla problematisk skolfrånvaro till ökad närvaro hos elever. De centrala frågeställningarna är: Hur uppfattar lärarna fenomenet problematisk skolfrånvaro? Vilka arbetssätt och metoder uppfattar lärarna vara framgångsrika för att vända elevers problematiska skolfrånvaro till ökad skolnärvaro? Vilket stöd efterfrågar lärarna från specialpedagoger och skolan som organisation? Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie där vi samlade in empiri genom att intervjua nio mellanstadielärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenner (1979) samt Ahlberg (2015) specialpedagogiska perspektiv. Genom dessa perspektiv kan vi söka förklaringar samt förstå lärarnas metoder och arbetssätt. Resultatet i studien visar att kunskapen kring och arbetssättet runt problematisk skolfrånvaro skiljde sig åt på skolorna. En del lärare beskrev ett tydligt arbetssätt som är förankrat i hela verksamheten medan andra lärare uppfattade att de var ensamma och fick driva arbetet själva, med upplevelsen av lite stöd från skolans elevhälsoteam. För att främja närvaron beskrev lärare att arbetet kring att skapa goda relationer med eleverna och att se och uppmärksamma alla elever är av stor vikt. Lärares svar kring orsakerna var olika, en del lärare framhöll orsaker hos eleven själv eller hos vårdnadshavarna. Andra menade att orsaken kan ses i sammanhang runt eleven såsom neuropsykiatrisk problematik, skola och/eller hemmiljö. En slutsats i studien är att arbetet kring problematisk skolfrånvaro är något som behöver tydliggöras för att alla elever oberoende av vilken skola de går på får stöd och förståelse.
Ta det lite lugnt, ta det lite skogen. En kvalitativ studie om friluftsundervisning i anpassade grundskolan
(2025-04-29) Frid, Malin; Henriksson, Elisabet; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Denna uppsats behandlar friluftslivsundervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF. Syftet är att undersöka hur lärare i anpassade grundskolan ser på friluftsliv och hur de genomför undervisning om detta. Frågor som ställts handlar om lärarnas beskrivningar av begreppet friluftsliv, hur tillgång till lämpliga lärmiljöer för friluftsaktiviteter ser ut och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma i undervisningen. Förhoppningen är att uppnå ökat intresse och ny inspiration för lärare som ser utmaningar i att genomföra undervisning i friluftsliv. Det är av vikt då kombinationen av utevistelse och rörelse visat vara gynnsamt för fysisk och psykisk hälsa samt lärande. Metoden som använts för att genomföra studien är kvalitativ, där data samlats in via digitala enkäter och intervjuer. Tidigare forskning, styrdokument samt rapporter från myndigheter har legat till grund för frågorna som ställts. Det teoretiska ramverket har varit fenomenologi samt Physical Literacy. Enkäter skickades till rektorer men även till grupper med specialpedagogisk inriktning på Facebook. Intervjuerna genomfördes digitalt efter förfrågningar i enkäten om deltagande. Resultatet visar att lärare förknippar friluftsliv med utevistelse i naturmiljöer under olika årstider i olika väder. De utmaningar som beskrevs handlade bland annat om personalfrågor och elevers olika behov. Variationen av friluftsaktiviteter är stor och lärarna beskriver anpassningar av olika slag för att göra undervisningen tillgänglig och få eleverna delaktiga. Behov av ett vidgat synsätt på fysisk aktivitet framträder, där det även handlar om förståelse för rörelse och hur de fenomenologiska begreppen levd kropp och livsvärld kan ha betydelse för elevers och lärares utveckling. En rekommendation är att framtida forskning studerar detta vidare.
Hunden som ett lärverktyg i grundskolans arbete med särskilt stöd - En kvalitativ intervjustudie av rektorers och pedagogers erfarenheter och uppfattningar
(2025-04-10) Göhlin, Hanna; Mellgren, Chriss; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Bakgrunden till denna studie är grundskolans problem med skolfrånvaro. Det finns elever som har en hög frånvaro eller uteblir helt från skolans undervisning. Hundunderstödd pedagogik har i en del fall visat sig fungera väl. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderstödd pedagogik. Studiens forskningsfråga är om hundunderstödd pedagogik kan bidra till elever i behov av särskilt stöd i grundskolan? Teori: Studien utgår från fenomenografi vilket är en forskningsansats för att få veta informanternas uppfattningar kring ett fenomen, i denna studie om hundunderstödd pedagogik. Det är en kvalitativ intervjustudie som genererat de uppfattningar som informanterna gett uttryck för och som tolkats samt analyserats med vetenskapliga begrepp som anknytningsteori, delaktighet motivation Metod: Studiens empiri genereras av semistrukturerade intervjuer för att få djupgående och detaljerade insikter om informanternas uppfattningar. Den semistrukturerade intervjun används ofta inom fenomenografin. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats, och efter upprepad genomläsning kategoriserats och analyserats. Resultat: Resultatet av denna studie visar att det finns flera utmaningar och möjligheter med hundunderstödd pedagogik för elever i behov av särskilt stöd. De kategorier/teman som framkommer är: Delaktighet och motivation, Närvaro och måluppfyllelse, Hundunderstödd pedagogik i relation till psykisk ohälsa, Hundunderstödd pedagogik som komplement/ alternativ till specialpedagogik, Utmaningar och möjligheter med arbetet med hundunderstödd pedagogik på individ-, grupp- organisationsnivå. Slutsats: Hundunderstödd pedagogik är gynnsam så länge insatsen pågår. Däremot kunde några av informanterna se att när insatsen avslutades föll eleven tillbaka i samma mönster. Ekonomin är en utmaning för att hundunderstödd pedagogik ska kunna utvecklas. Det finns behov av att öka och sprida kunskapen om djurunderstödd pedagogik då det råder begränsad erfarenhet och kunskap inom området på nationell nivå.
Stöd i relationellt lärande: Lärares förväntningar på specialpedagogen i frustrerande situationer i mötet med elever En kvalitativ intervjustudie om lärares frustrationer på grundskolan och gymnasieskolan
(2025-03-14) Pedersen, Susanne; Johansson, Johanna; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Studien undersöker ett begränsat antal lärares förväntningar på specialpedagogen när de upplever en frustration i mötet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet för att sedan analyseras och kategoriseras. Studien har genomförts med Vetenskapsrådets etiska principer i beaktning. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna relationell pedagogik, relationellt och kategoriskt perspektiv samt pedagogisk takt. Resultatet har sedan diskuterats utifrån den valda tidigare forskningen. Resultatet visar på att lärarna i studien ofta upplever frustration när de möter ovilliga elever, elever med utmanande beteenden samt lärarens känsla av att inte räcka till. Vidare visar resultatet att lärarna i studien oftast får det stöd de förväntar sig från specialpedagogen men även vänder sig till kollegor för stöd. Utifrån resultatet synliggörs vikten av att specialpedagogen känner till lärarnas erfarenheter och bakgrund för att kunna ge det stöd som lärarna efterfrågar. Lärarna i studien är tydliga med att de inte efterfrågar några pekpinnar utan vill ha en specialpedagog som förstår komplexiteten i läraryrket. Resultatet visar på relationens betydelse i mötet med elever i frustrerande situationer. En god relation mellan lärare och elev gör att upplevelsen av frustration hos läraren minskar. De intervjuade lärarna rapporterade att när läraren har goda relationer med sina elever möjliggör det för läraren att anpassa sig till situationen och agera lugnt och reflekterande i mötet med utmanande elever. Lärarna i studien uttrycker att deras sätt att agera påverkar både elevernas engagemang och relationen till dem. Elever som känner sig sedda och respekterade är mer benägna att delta aktivt i undervisningen och följa reglerna. Sammanfattningsvis visar studien att lärarnas uppfattning av frustrerande situationer inte är kopplad till vilket stadium de undervisar på, utan till de skolsvårigheter eleverna möter och att stödet som respondenterna uttrycker att de behöver överensstämmer med det stöd de faktiskt får.

Browse

Recent Submissions