”Nytt avtal löser problemen” En diskursanalytisk studie av Sveriges byggindustriers argumentation för förändring av byggnadsavtalet

Abstract

Bakgrund: Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd. Metod: Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås. De analyserade dokumenten har studerats utifrån olika mottagare. Resultat: I dokument med arbetstagare som mottagare fann vi att BI oftast argumenterade med hjälp av de retoriska greppen ethos, vilket är uppfattningen om hur sändaren framstår samt pathos, vilket appellerar till att väcka känslor hos mottagarna. I dokumentet med Byggnads som mottagare fann vi att BI framförallt argumenterade utifrån logos, som tilltalar mottagarens intellektuella och rationella förmåga att dra slutsatser som föregåtts eller följts av argument innehållande värderande ord. I det allmänt riktade dokumentet appellerade flertalet av argumenten till att väcka sympati för BI:s argument genom ethos. Därutöver användes metaforer i samtliga av de analyserade dokumenten vilka leder läsarens tankar i bestämda riktningar. Enligt vår bedömning leder argumentationens retorik till polarisering mellan parterna gällande de ämnen som argumenterats.