Barns sociala liv på fritidshemmet En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter

Abstract

Föreliggande studie har som avsikt att vinna kunskap om barns sociala liv på fritidshemmet. Fokus riktas dels mot praktikgemenskaper som social konstruktion, dels mot barns alliansskapande inom och mellan de praktikgemenskaper som framträder. Därutöver studeras genusaspekter som kommuniceras och blir synliga i dessa praktikgemenskaper. Studien har en etnografisk ansats. Fältarbete har bedrivits på ett fritidshem under 7 månader. Data består av fältanteckningar från deltagande observationer och informella samtal med barn. Via teoretiska begrepp som praktikgemenskaper, allianser och genusaspekter tolkas barns sociala liv i en institutionell verksamhet. Ett ytterligare fokus i studien är barns perspektiv på sina samspel med kamrater. Analysen har genererat fyra skilda praktikgemenskaper som verkar vara varaktiga över tid. Dessa praktikgemenskaper skiftar till karaktär, från vad som kan betraktas som en öppen till en mer sluten karaktär. Därigenom ger de skilda praktikgemenskaperna olika möjligheter till tillträde för barnen. Vidare bärs de olika praktikgemenskaperna upp av skilda kulturer som benämns vid relations-, samarbets-, våga- och bemästrakultur. Resultatet visar också hur allianser förekommer inom samtliga praktikgemenskaper. Ett antagande i denna studie är att allianser uppstår kring en gemensam fråga eller aktivitet som grundar sig i ett gemensamt intresse. Allianser framträder på olika sätt och skiljer sig åt till karaktär vilket förefaller hänga samman med i vilken praktikgemenskap alliansen äger rum. Allianser framträder dels som temporära och dels som varaktiga över tid. Barnen förhandlar runt alliansen genom olika strategier i syfte att ge tillträde till den eller att värna om dess interaktionsutrymme. Beroende på den position som olika barn intar eller ges i alliansen blir exkludering mer eller mindre möjlig. I studien synliggörs även hur det i praktikgemenskapens delade repertoar sker ett pågående genusarbete att positionera sig i relation till vad som betraktas som ”flickigt eller pojkigt”. Genusarbetet verkar på den symboliska, strukturella respektive individuella nivån. Det sker både gränsuppehållande och gränsöverskridanden i barnens positioner i lekar och aktiviteter. Framförallt är det flickor som gör det som oftast beskrivs som ”pojkigt”. I något enstaka fall finns i denna studie exempel på pojkar som närmar sig det som betraktas som en kvinnlig domän.