Att bedöma elevers skrivprocesser En kvalitativ studie av fem svensklärares syn på bedömning

Abstract

Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser. Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande. Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan. Resultatet från intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv inställning till en helhetsbedömning av elevens skrivprocess, även om detta inte är en självklar bedömningsmetod. De tre lärarna på Söderskolan utnyttjar oftast både textutkast och kamratrespons i sin bedömning av den färdiga texten, medan de båda lärarna på Nordskolan utesluter processen till viss del eller helt. En av anledningar till att bedömningarna skiljer sig åt mellan skolorna kan vara att Söderskolan har formulerat en gemensam tolkning av de nationella styrdokumenten för svenskämnet, medan Nordskolan saknar en lokal arbetsplan. De didaktiska förhållningssätt som lärarna använder vid bedömning av elevtext (både i fråga om processen och den färdiga texten) är vid första anblicken en kvalitativ och holistisk bedömning, då textens innehåll och struktur studeras. En närmare analys visar dock att lärarna även tillämpar en empatiskt analytisk bedömning, eftersom elevens förmåga att skriva och uppnå sitt syfte med texten, enligt lärarna, är mycket betydelsefull för bedömningen. I uppsatsen presenteras även tidigare forskning i ämnet och ett par olika metodiska förhållningssätt till bedömning av elevtext, samt läroplanens och de nationella styrdokumentens betygskriterier och mål för elevers skrivande. Dessa kopplas samman med uppsatsens resultat i den avslutande diskussionen.