Show simple item record

dc.contributor.authorDahlberg, Sandra
dc.contributor.authorFalcini, Elisabeth
dc.date.accessioned2007-01-31T14:05:15Z
dc.date.available2007-01-31T14:05:15Z
dc.date.issued2007-01-31T14:05:15Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/2566
dc.description.abstractProblembakgrund: Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin är omfattande. Ungefär hälften av Sveriges BNP går till privat konsumtion och under år 2005 handlade svenskarna varor för 1284 miljarder kronor, varav en tredjedel gick till detaljhandeln. Dagligvaror är sådana varor som köps ofta och till vardags, såsom, livsmedel, tvättmedel, hygienprodukter, tidningar, tobak och blommor. De manuella butikerna var dominerande fram till den tidiga efterkrigstiden. Under 1950- talet utvecklades dock nya försäljningsformer. De stora blocken ICA och KF växte fram under denna period, samtidigt som varuhusen hade sin kraftigaste utveckling. Försäljning över disk ersattes av manuell självbetjäning och detta krävde i sin tur större butiksyta. Införandet av självscanning är ett led i denna nya utveckling. Idag är kunden själv medproducent i den svenska dagligvaruhandeln. Med hjälp av en handdator kan kunden själv scanna in de varor som handlas och se slutsumman på displayen. Vid betalning görs en registrering av gjorda inköp och köpproceduren går snabbare då kunden inte behöver plocka upp varorna på rullbandet. Problemformulering och syften: Uppsatsen behandlar investeringen självscanning ur ett ekonomiskt perspektiv samt kundperspektiv och problemformuleringen lyder enligt följande: Hur har självscanning påverkat dagligvaruhandeln ur ett lönsamhetsperspektiv? Nedanstående syften har också använts: Hur har kunderna påverkats, handlar de mer i denna butik nu än tidigare? Lönar sig investeringen, har försäljningen ökat? Avgränsning: Vi har avgränsat oss till två butiker i samma butikskedja som har haft självscanning ungefär lika länge. Tillvägagångssätt: Butikscheferna i de två butikerna, personalen samt totalt 120 kunder har personligen intervjuats under uppsatsens gång. Vi har även gjort en telefonintervju med chefen för Butiksdata inom ICA Sverige. Följande modeller har använts för att besvara ovanstående frågeställningar: fyrkantsmodellen, trekantsmodellen och lönsamhetspyramiden. Dessa modeller förklaras närmare i uppsatsen. Dessutom har nyckeltal beräknats för att se den ekonomiska utveckling och om möjligt relatera denna till självscanning. Lojalitetsfrågor och kundernas attityder till självscanning framkommer också av de gjorda kundintervjuerna. Resultat och slutsatser: Investeringen visade sig vara lönsam men försäljningsökningen skiljde sig åt mellan de båda butikerna. Självscanning fungerar som ett konkurrensmedel genom differentiering. Kunderna ansåg att de sparade tid och att det var ett praktiskt sätt att handla på. Förslag till fortsatt forskning: Jämföra en vanlig kassa med en självscanningkassa vad gäller lönsamhet samt undersöka om antalet sjukskrivningar har påverkats av införandet.eng
dc.format.extent537969 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-8Meng
dc.titleScanna rätt - det tjänar ni på!eng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaweng
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record