Missfall eller förlusten av ett väntat barn. Kvinnors upplevelser av spontant missfall samt bemötande och behov av socialt stöd.

Abstract

Att bli gravid innebär en ny fas i livet som för de flesta associeras med lycka och förväntan. Det är för många en livsavgörande händelse. Då ett missfall inträffar drabbas kvinnan av sorg och skuld och förhoppningarna övergår i förtvivlan. Ett missfall ses av kvinnan som förlusten av ett väntat barn. Vårt syfte är att beskriva kvinnors upplevelse av spontant missfall samt bemötande och behov av socialt stöd. Resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar som sökts i databaser och manuellt. Materialet bearbetades och analyserades och tre teman framkom; Förlusten av ett väntat barn, Bemötande och kontakt med vården och Partnerstöd och socialt nätverk. Under dessa presenteras åtta subteman; Den fysiska upplevelsen, Rädslan att förlora förmågan att bära ett barn, Känna skuld och sorg, Väntan och ensamhet, Otillräcklig information, Få veta orsaken och få uppföljning, Att prata med sin partner och Dela erfarenheter med andra. Det framkom att kvinnor känner sig försummade i kontakten med vården. Det är därför en utmaning för sjuksköterskor att möta dessa kvinnor individuellt och få deras behov tillgodosedda. Detta beror delvis på den korta vårdtiden och att personalen har svårt att möta dessa kvinnors sorg och förtvivlan. Kvinnorna upplevde missfallet olika men bemötandet från vårdpersonalen hade stor betydelse för hur de kunde hantera situationen. Det framkom också att det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan, detta glöms dessvärre ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplever de flesta kvinnor stödet från vänner och närstående som bra. Återhämtningen går snabbare om kvinnan får ett bra stöd. Resultatet har diskuterats i relation till Swanson´s omvårdnadsteoretiska perspektiv och Cullbergs beskrivning av krisens faser.