Lättläst och svårläst Analys av texter från fyra dagar i grundskolans mellanår

Abstract

Detta arbete ingår i GAFFEL-projektet, som står för Genrearbete för flerspråkiga elever, och är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, och skolor i nordost i Göteborg under 2009/2010. GAFFEL-projektet, i vilket jag ingått tillsammans med Per Holmberg och Eva Lundin, kartlägger tidiga skolårs skriftliga genrerepertoar. Min del i projektet har varit att analysera de texter, som eleverna i klass 4A, 4B och 5A mötte under fyra skoldagar under vårterminen 2010 och undersöka vad det är i texternas språk som kan göra dessa texter svår- respektive lättlästa. Samtliga texter är av berättande karaktär förutom en faktatext ur Boken om Sverige. Denna text upplevdes av eleverna i klass 4A som allra svårast. Under läsningen av faktatexten uppstod allmän oro i klassen, vilket inte inträffat under läsningen av de övriga texterna i någon av klasserna. Av den anledningen läggs tyngdpunkten i analysen på denna faktatext. För att kunna uttala mig om faktatextens svårighetsgrad, jämför jag denna text med de övriga texter som eleverna har läst under dessa fyra skoldagar. För detta ändamål utför jag analyser som kan belysa huruvida det är språket som gör att faktatexten uppfattas som så svår av eleverna och deras lärare. De mått jag tillämpat på mitt material är andel substantiv, verb och pronomen, nominalkvot, meningslängd, antal bisatser per grafisk mening och bisatstyper. Utöver det beräknar jag texternas läsbarhetsindex (lix), ordvariationsindex (ovix) och gör en frekvensbandsanalys. Resultaten visar att faktatexten visserligen liknar de resultat forskarna har hittat kännetecknar en relativt svår text, men att den inte liknar de mått som har hittats för den allra svåraste. Andelen substantiv och beräkningen av nominalkvot i faktatexten liknar visserligen de mått som har hittats för mest svårlästa texter men inte andelen verb och pronomen. Beräkningen av meningslängden och ovix liknar också de resultat som har hittats för en inte allra svårast text och beträffande lix kan texten räknas till och med som lättläst. När det gäller bisatstyperna är den vanligaste bisatstypen relativsats som är kännetecknande enligt de studier som har gjorts innan för skriftspråk och i frekvensbandsanalysen hamnar 60 procent av Boken om Sveriges ord i frekvensbandet över de mest högfrekventa ord.