Tillväxt kan göra ont – en fallstudie av den organisatoriska växtvärkens påverkan på lagerstyrning i företag

Abstract

Att uppleva växtvärksproblematik i samband med organisatorisk tillväxt är ett naturligt fenomen. Det beror på att processerna inte utvecklas i samma takt som företaget och därmed inte är anpassade till den mer omfattande verksamheten. Växtvärksproblemen påverkar, utöver organisatoriska faktorer, logistikfunktionen. Därmed uppstår även svårigheter sammankopplade med lagerstyrningen. Om växtvärksproblemen inte behandlas kan negativa konsekvenser uppstå på såväl kort som lång sikt. Det är därför av stor vikt att undersöka vilka organisatoriska symptom som är vanligast för företag som genomgår en tillväxtfas samt hur dessa kan överkommas. Tillsammans med de organisatoriska effekterna undersöks vilken av lagerstyrningsmodellerna, Economic Order Quantity (EOQ) och en operationaliserad version av Quick Response (QR), som skulle fungera bäst under dessa förutsättningar. För att besvara frågeställningarna som berör vilka lagerstyrningsproblem som beror på växtvärk har ett svenskt företag, Mode AB (fiktivt namn), legat till grund för undersökningen. Mode AB verkar inom detaljhandel och upplever växtvärk och lagerstyrningssvårigheter. Även val av lämplig lagerstyrningsmodell baseras på företagets situation. Problematiken karaktäriseras av branschtillhörighet och produktegenskaper. Även andra företag, vilka befunnit sig i liknande situationer har använts som referensram vid analysering av företagets växtvärksproblem, vilka påverkar lagerstyrningen. Vid den empiriska undersökningen framkom att organisatoriska effektiviseringar gällande kommunikation, ledarskap samt ansvars- och arbetsfördelning är nödvändiga för att reglera de höga lagernivåerna. Rekommendation av lagerstyrningsmodell bestämdes utifrån fyra framarbetade kvalitativa kriterier: hög osäkerhet i efterfråga, inkluderade kostnader och värdering av dem, kostnadsreducerande och medförd risk i form av kapitalbindning/brist. Vid en avvägning av kriterierna för EOQ- och QR-modellerna framkom att de var teoretiskt likvärdiga. För företag som befinner sig i samma situation som Mode AB rekommenderas dock en initial användning av Economic Order Quantity-modellen. EOQ-modellen är, under rådande förutsättningar, att föredra då modellen bland annat möjliggör en reducering av lagernivåer samt ger en mer rättvis kostnadsuppfattning. Gällande produktkategorisering rekommenderas dock en kombination av EOQ- och QR-modellen då produkternas egenskaper skapar olika behov. Det rekommenderas även att det i ett senare skede sker en omvärdering av lagerstyrningsmodellerna. Det bör ske när lagernivåerna stabiliserats och växtvärksproblematiken åtgärdats. I den slutliga diskussionen framkom även att en praktisk tillämpning av lagerstyrningsmodellerna kan försvåras. Det beror på att det saknas ett samband mellan teoretiska för- och nackdelar samt praktiskt utförande i den teoretiska referensramen, vilket bekräftar den teoretiska ansatsen. Vidare finns det därmed behov av fortsatt forskning inom området