Ansvaret för noterade bolags redovisning

Abstract

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom har allmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes- Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetet med förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utvecklad bolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Koden behandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skall inrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningen är riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilket har föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen. Eftersom det verkar finnas oklarheter kring detta ansvar finner vi det intressant att studera ansvarsfrågan närmare. Vad finns det för uppfattningar om vem som är ansvarig för redovisningen i noterade bolag? Vad är oklart och varför? Vad kan ett otydligt ansvar få för effekter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en explorativ undersökning av uppfattningar kring ansvaret för noterade bolags redovisning bland styrelseledamöter, revisorer och jurister med lång yrkeserfarenhet. Avgränsningar: Uppsatsen avser att studera ansvaret för den externa redovisningen i noterade bolag. Vidare avgränsas uppsatsen till att enbart behandla svenska bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och som tillämpar Koden. Metod: Mot bakgrund av uppsatsens explorativa frågeställningar utgår vi från en kvalitativ metod. Urvalet av uppsatsens respondenter grundas på relevant yrkeserfarenhet såsom lång erfarenhet av styrelsearbete, revision eller juridik. Analysen består av två teman, varav det första behandlar regleringen avseende ansvaret för redovisningen medan det andra fokuserar på uppfattningar avseende effekter av ett otydligt ansvar. Resultat och slutsatser: Efter att ha studerat lagstiftning och rättsfall med avseende på ansvaret för redovisningen, har det konstaterats att styrelsens ansvar sällan beaktas vid en domstols prövning. Istället uppmärksammas revisorns ansvar, vilket till viss del kan bero på att denne har en omfattande ansvarsförsäkring. Några av de effekter som, enligt uppsatsens respondenter, följer av ett otydligt ansvar är att revisorn ofta tillskrivs en felaktig roll och att kunskapen om vem som egentligen är ansvarig för redovisningen är bristfällig bland styrelseledamöter. Vidare har framkommit att styrelsen har en alltför anonym roll, delvis på grund av att det vanligen är VD och ledningen som förekommer i media. Slutligen anser vi att ABL bör förtydligas avseende styrelsens ansvar i syfte att klargöra ansvaret för redovisningen.