Läs- och skrivutveckling hos barn i tidiga år: Jämförande studie mellan Sverige och Iran

Abstract

Syfte: vårt syfte är att undersöka hur pedagoger i Sverige och Iran jobbar med läsning och skrivning med barn i tidiga år, vilka teorier och metoder används av lärarna i arbetet och hur dessa påverkar barnets läs- och skrivutveckling och även barn med läs- och skrivsvårigheter.

Huvudfrågor: våra frågeställningar i samband med syftet är: – Hur ser undervisningen för läs och skrivning ut i svenska skolor i jämförelse med iranska skolor? – Hur arbetar lärarna i Sverige/Iran med att förebygga och skapa bättre förutsättningar för barn som har läs- och skrivsvårigheter?

Metod och material: våra undersökningar består av 8 intervjuer och 5 observationer, 3 intervjuer ochobservationer i Iran och 5 intervjuer och 3 observationer i Sverige. Observationerna består av den fysiska miljön, lärarnas arbetssätt och hur lärarna utvecklar och åtgärdar barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har använt oss av relevanta litteratturer och adekvata forskningar på olika webbsidor på nätet för att få en utvidgad syn på ämnet.

Resultat: de teorier och metoder som används av pedagogerna i länderna skiljer sig i viss mån, men respondenterna tycker att läsning och skrivning ska stödja varandra och arbetas parallellt för att hjälpa barnets läs- och skrivutveckling. Pedagogernas arbetsätt och kompetens, val av metod och klassens miljö inspierar barnen till läs- och skrivaktiviteter. Barn med särskilda behov får extra stöd av specialpedagoger i Sverige.

Slutsatser: vi kan inte generalisera våra undersökningar, men det som vi har kommit fram till är att i Sverige har pedagoger större möjligheter till att kunna använda sig av tillgängliga material än i Iran, på grund av ekonomiska skäl och brist på forskning inom området, läsning och skrivning. När det gäller teorier är det sociokulturellt perspektiv som lämnar spår efter sig i skolsystemet i Sverige men har även sin förankring i behaviorismen och kognitivismen. I Iran är det behaviorismen och det individuella arbetet som är genomsyrande, men det håller på att förändras tack vare nya forskningar och samhällets nya syn på skolväsendet.