En studie kring ADHD/DAMP

Abstract

Syfte: Jag har valt att fördjupa mig kring ämnet ADHD/DAMP genom att belysa fenomenet utifrån flera perspektiv samt genom att undersöka hur fenomenet påverkar pedagogerna och skolans verksamhet. Jag har även velat söka förklaringen till hur vägen till diagnos kan se ut samt reflektera kring hur skolans verksamhet och undervisning på bästa sätt kan anpassas för elever med särskilda behov.

Metod/Material: Jag har valt att insamla material genom inläsning av litteratur som bidrar med en bakgrundshistorik inom forskningsområdet, samt belyser olika förklaringar till fenomenet ADHD/DAMP. Inläsning av litteratur kring begreppet normal – normalitet har även varit av relevans för mitt arbete. Genom empiriska undersökningar, som utgjorts av intervjuer och observation, har sedan ytterligare material insamlats. Resultaten har sedan tolkats kvalitativt.

Resultat: I studien görs en klar åtskillnad mellan fenomenen ADHD/DAMP, diagnoserna ADHD/DAMP samt ett förtydligande kring de olika benämningarna ADHD och DAMP. Dagens forskning kring ADHD/DAMP utgörs till största del av två olika inriktningar som belyser de beteendeavvikelser som sammanlänkas med fenomenet ADHD/DAMP på olika sätt. Dessa inriktningar, den neuropsykiatriska och den sociokulturella, härstammar således från olika forskningsdiscipliner som talar om fenomenet i olika ordalag. Dessa inriktningar kommer troligen aldrig att mötas, trots att vårt samhälle säkerligen skulle gynnas av det. En medvetenhet kring de olika förklaringsmodellerna bidrar dock till en nyanserad tanke kring hur man kan bemöta individer med ADHD/DAMP problematik på bästa sätt. De pedagoger som befinner sig ute i verksamheten reflekterar till synes inte nämnvärt över dessa olika förklaringsmodeller, utan bemöter eleverna där de är utifrån behov. Fokus ligger istället på pedagogiska strategier att tillämpa i bemötandet tillsammans med individer med särskilda behov. Framkommer gör dock att det neuropsykiatriska paradigmet som den primära orsaksfaktorn är en väl etablerad tanke på olika nivåer även om psykosociala orsaksfaktorer vägs in vid en ADHD/DAMP bedömning. Vägen till diagnos är lång, både på gott – och ont och ett fastställande av diagnosen innefattar en avvägning utifrån både positiva och negativa aspekter. Vår utmaning som pedagoger består i att anpassa vår undervisning och vår pedagogik så att alla individer, oavsett diagnos eller ej, får de bästa förutsättningarna att lyckas. Detta trots att vi ibland möts av hinder på organisatorisk nivå. En grundförutsättning är dock att vi har kunskap kring fenomenet och de pedagogiska strategierna, kunskap som jag hoppas att denna studie kan bidra med!