| dc.description.abstract | Vi är två lärarstudenter som under vår VFU har kommit i kontakt med förberedelsearbetet inför den nya
ämnesplanen i matematik på gymnasiet som ska implementeras under höstterminen 011. Med anledning av
denna upplevelse väcktes vårt intresse och vi bestämde oss för att behandla denna ämnesplan i vårt
examensarbete. Den allra tydligaste förändringen som kommer att ske är att det införs tre spår, a, b och c, mellan
vilka kurser på samma nivå har delvis olika innehåll, och vilket spår du som elev ska följa avgörs av vilket
gymnasieprogram du följer. Vårt syfte är att undersöka vilken syn på matematiken de nya ämnes- och
kursplanerna återspeglar, och vår huvudfråga är: ” I vilken grad fokuserar de nya ämnes- och kursplanerna i
matematik på nyttokunskaper respektive egenvärdeskunskaper?” Vår analysmetod är kvalitativ textanalys. Vi
går igenom politiska beslut och utredningar som ligger till grund för den nya ämnesplanen. Vi refererar och
diskuterar litteratur om läroplansutveckling, läroplaner i allmänhet och matematik i skolan. För att besvara vår
huvudfråga använder vi oss av en metod där vi graderar varje paragraf under rubriken ”centralt innehåll” i
ämnesplanen, var kurs för sig, med en siffra som indikator för i vilken utsträckning paragrafen ger uttryck för
nyttokunskaper respektive egenvärdeskunskaper. Vi kommer fram till att egenvärdeskunskaperna dominerar
innehållet i samtliga kurser utom kurs 1a, som främst är avsedd för de gymnasieprogram som inte är utpräglat
studieförberedande. Generellt sett är fokus på nyttokunskaper lågt inom de högre kurserna, och inom alla kurser
avsedda för de mer studieförberedande programmen. Vår studie har betydelse för läraryrket i det avseende att
den erbjuder en inblick i en högaktuell reform inom skolan, och analyserar ett dokument som kommer att få stor
betydelse för verksamheten för alla gymnasielärare i matematik. | sv |
