Rosa drakar och heroiska prinsessor?- En studie kring genus och barnbilder

Abstract

Syftet med denna studie är att undersöka hur de rådande normerna kring genus tar sig uttryck i de bilder barn skapar och i deras motivval. Blir det en skillnad om pedagogerna i förskolan arbetar medvetet och aktivt med genuspedagogik? Våra huvudfrågor är vilka motivval vi kan urskilja i barnens teckningar och om motiven skiljer sig åt mellan flickor och pojkars teckningar? Skiljer sig pojkarnas respektive flickornas teckningar åt från en vanlig förskola och skola från teckningar i en genusförskola? Vi har jämfört teckningar av barn från en förskola som arbetar aktivt med genuspedagogik med teckningar av barn som går i traditionella förskolor och skolor. Vi har samlat in barnens teckningar och sedan analyserat dem ur ett genusperspektiv och med semiotisk bildtolkning. Vi har använt oss av en litteraturgenomgång på området genus och barns bildskapande för att få en djupare förståelse för ämnet. Vid insamlandet av teckningarna på genusförskolan intervjuades en genuspedagog för att få information om deras arbete med genus. Studien visar att när barn lämnas att skapa fria bilder blir bilderna väldigt könsstereotypa i sin framställning. Det är ofta lätt att se om det är en flicka eller pojke som skapat bilden. Det rådande genussystemet i vår kultur är synligt i teckningarna, vi ser mänskliga relationer i flickornas teckningar och teknik och farliga djur i pojkarnas. Det finns dock undantag i pojkarnas bilder från genusförskolan, och små detaljskillnader i bilderna från genusförskolan som tyder på en liten förändring gentemot bilderna från den traditionella förskolan och skolan. Vårt pedagogiska ansvar blir att att ge barnen erfarenheter från både flickornas och pojkarnas traditionella världar. Som pedagoger måste vi vara närvarande i barnens bildskapande och förse dem med nya erfarenheter och hjälpa dem att tolka den, ofta könsstereotypa, visuella kulturen runt omkring dem.

The purpose with this study is to examine and compare how the existing norms within gender presents themselves in the children’s drawings and what images they are creating. When working consciously and active with gender pedagogies , will the images differ from each other? Our main questions are what different images we will be able to distinguish and if the images differs between a girl or a boy? Do boy's and girl's drawings differ in a traditional preeschool or school, from a preschool that works with gender pedagogics? We compared children’s drawings from one preschool that work actively with gender towards children who goes to traditional preschools and schools. We collected the children’s drawings and then analyzed them through a gender perspective and with a semiotic interpretation perspective of images. We used a run-through of literature in the field of gender and in children’s creativeness in creating pictures to reach a deeper understanding for the subject. We also did an interview with a gender pedagogue to get some more information concerning their work with gender pedagogies. The study shows that when children are left to draw by themselves their images becomes stereotyped in its presentations. It is often easy to notice if it’s a girl or a boy who has created the picture. It is the existing gender system in our culture that shows in the drawings. We see topics as human relations in the girls drawings and technology and dangerous animals in the boys pictures. There is an exception though in the boys pictures from the gender preschool, and a small change in details in the pictures from the gender preschool that indicates a small variation in the pictures from the traditional preschool and school. Our responsibility as pedagogues is to give both girls and boys as many experiences as possible from both traditional worlds. As pedagogues we have to be present when children are creating drawings and provide them with new experiences and help the children to interpret, the often gender stereotyped, visual culture around them.