Används pedagogiska dramalekar och barnböcker som metod för barns utveckling socialt och kognitivt i förskolan?

Abstract

Bakgrunden till mitt val är att jag bland annat haft drama som inriktning i förskolelärarprogrammet och det blev ett ämne som jag blev positiv till och ville fördjupa mig mer om. Drama och barnböcker används ofta tillsammans varför även barnböcker som metod och ämne togs med. Av egna erfarenheter under min praktik har jag inte upplevt att dessa metoder används i så stor omfattning. Varav jag blev nyfiken till att undersöka hur ofta dessa metoder används på fler förskolor än de jag tidigare praktiserat på.

Syftet var också att ta reda på genom teorier och forskning varför teori och praktik ibland skiljer sig åt i verkligheten och lyfta fram de förklaringar och orsaker som beskrivs ligga bakom dessa. Försöka ta reda på vad och hur barn lär sig och vad barn anses kunna lära sig genom barnböcker och pedagogiskt drama. Få mer klarhet om vilka hinder som kan försvåra användandet av dessa metoder i förskoleverksamhetens pedagogiska arbete. Samt genom en egen undersökning försöka få reda på verksamheters användning av dessa metoder. Undersökningen gjordes på en barnverksamhetsåldersgrupps från 1- 6 år.

Litteraturbakgrunden är indelad i sju områden: Den första handlar om teori och praktik, den andra om social kompetens, den tredje om lekteorier, den fjärde om drama som metod, den femte om barnböckers mångfald, den sjätte om pedagogisk dokumentation och den sjunde om beslut och verksamhetspedagogiska hinder.

Forskningsmetoden anses både vara kvantitativ och kvalitativ. Då jag använde strukturerade enkätfrågor till samtliga respondenter med blandat öppna och bestämda svarsalternativ som formulerades utifrån mitt syfte. Undersökningen är begränsad och i liten skala med sex pedagoger. Samtals och enkät intervjuerna gjordes med tre pedagoger och enkätfrågeformulär sändes till och nedtecknades av de tre övriga pedagogerna. Resultaten visade att pedagogiska dramalekar och barnböcker anses av respondenter som viktiga metoder i verksamheten med effekter som berikar och utvecklar barns lärande. Båda metoderna används på förskolorna men flera respondenter önskade använda dessa oftare särskilt på småbarnsavdelningarna. Svårigheter för att använda dessa metoder förklarades av pedagoger med att de yttre förutsättningarna är ett problem då de har stora barngrupper och för lite personal som även tidigare forskning kommit fram till.