Demokrati och delaktighet i förskolan. - en intervjustudie bland pedagoger.

Abstract

Uppdraget är tydligt enligt styrdokumenten för förskolan. Det står i skollagen (skolverket, 2000), läroplanen (utbildningsdepartementet, 1998) och FN s barnkonvention (FN.s generalförsamling) att pedagoger skall forma den dagliga verksamheten i demokratisk anda i ljuset av delaktighet. Men hur erfar pedagoger detta? Min erfarenhet av 25 år i yrket och erfarenhet av verksamhets förlagd utbildning på lärarutbildningen visar att det kan se olika ut. Litteratur och forskning visar att barn präglas i stor grad av hur de blir bemötta av vuxenvärlden. Jag gör här en kvalitativ studie där jag intervjuar 10 pedagoger, detta för att få syn på hur de ser och tolkar styrdokument och konkret förankrar det i barns vardag. Pedagoger i min studie berättar hur ett förändrat sett att se på barns delaktighet och lärande kan ge ny mening för arbetets innebörd. När barn blir lyssnade på, får deltaga aktivt i planering, dokumentation och reflektion, då blir arbetet meningsfullt och barnen utvecklar kompetenser som gör dem till lyssnande, hänsynsfulla och demokratiska människor. Jag möter även pedagoger som inte ser vikten av barns delaktighet i verksamheten. Hur kan detta fortgå när läroplanen tydligt säger att det är så vi ska arbeta? Man kan ana att gamla mönster och värderingar styr till viss del och att även arbetsbördan på förskolan har betydelse i hur uppdraget tolkas och förankras. När styrdokumenten är tydliga i hur uppdraget ser ut och verkligheten ser annorlunda ut, då ser jag det som angeläget att lyfta frågan, skapa mötesplatser där dessa frågor ses som angelägna och viktiga.