Trädgårdsmästarrollen i Rottneros Park. En studie av en trädgårdsmästares kunskaper och kompetens i jämförelse med 1700-talets

Abstract

Att vara trädgårdsmästare idag är en befattning som varierar i krav på kompetens. Beroende på arbetsgivare, typ av anläggning och organisationsform varierar också ansvaret och arbetsuppgifterna. Trots att titeln egentligen inte längre finns används den ändå av många och fortfarande har den en dignitet. Det är ”fint” att vara trädgårdsmästare, och förväntningarna på trädgårdsmästarens hantverkskunskaper och kompetens är ofta höga. Det finns många uppfattningar om yrkesrollen och vad den innebär, ändå är det svårt att sätta fingret på professionens egentliga innebörd. Idag kan man heller inte ta yrkesexamen med titeln trädgårdsmästare. Ändå finns det ganska många trädgårdsutbildningar i Sverige med varierande inriktningar inom universitet, högskoleutbildningar och gymnasium som säger sig utbilda trädgårdsmästare. För professionerna landskapsarkitekt, landskaps- och trädgårdsingenjör, hortonom samt trädgårdsanläggare kan man däremot ta yrkesexamen idag. Mitt mål var att undersöka och beskriva en trädgårdsmästares yrkesroll av idag i en historisk trädgård och jämföra den med 1700-talets trädgårdsmästarroll. Då fanns det formulerade krav för att klara gesäll- och mästarbrev. Jag ville också ta reda på om det fanns krav på kunskaper som man kanske inte vanligtvis kopplar ihop med en trädgårdsmästare. I undersökningen valde jag att beskriva trädgårdsmästarens yrkesroll och arbetssituation i Rottneros Park i Sunne. Undersökningen skulle genomföras som en förstudie, till en eventuellt kommande större studie om gesäll- och mästarbrev, för att pröva en idé om arbetsmodell och upplägg. I jämförelsen kunde jag urskilja fyra kompetensområden som berör både dagens och 1700-talets trädgårdsmästare. Dessa är trädgårdshantverket, trädgårdsanläggning, administration och entreprenörskap. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader både i yrkesrollen och i kunskaperna. Likheterna ligger i trädgårdsmästarens kunskaper och färdigheter. Skillnaderna ligger i hur verksamheterna bedrivs. 1700-talets trädgårdar som hörde till ett slott eller en herrgård hade, utöver lustgården, vanligtvis produktion av frukt och grönsaker till hushållet. Produkter från trädgården som ”blev över” såldes vilket gav intäkter till trädgården. Dagens park- och trädgårdsanläggningar som bedriver besöksverksamhet har ofta en osäker ekonomisk situation. Så även i Rottneros Park. Att locka besökare till parken genom försäljning, dock inte av trädgårdsprodukter, och arrangemang av olika slag prioriteras. Den långsiktiga skötselplaneringen ställs åt sidan och trädgårdshantverket prioriteras lågt. Trädgårdsmästarens yrkesroll blir att driva projekt som lockar besökare och marknadsföra dessa.