dc.contributor.author | Elander, Helena | |
dc.date.accessioned | 2011-07-20T08:29:19Z | |
dc.date.available | 2011-07-20T08:29:19Z | |
dc.date.issued | 2011-07-20 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/26331 | |
dc.description.abstract | Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellan
arbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balans
mellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränser
mellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagens
och individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.
Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetar
på advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, har
arbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studien
baseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut till
gruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernas
gång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,
materialet sammanställdes och organiserades i teman. Det teoretiska
avsnittet berör bland annat begrepp som rollkonflikter, balans mellan
arbete och privatliv, gränslösa arbeten, könsskillnader, tillgänglighet kontra
flexibilitet samt generationsskillnader. Analys genomfördes därefter med
hjälp av aktuell forskning och övrig litteratur samt en hermeneutisk utgångspunkt
och en deduktiv ansats.
Resultaten av studien visade att juristerna hade svårt att uppnå balans mellan
arbete och privatliv. Arbetet kunde ses som ett typiskt gränslöst sådant där
arbetet kunde utföras var som helst och när som helst. Varken personliga
strategier eller företagets strategier var särskilt tydliga för att uppnå balans.
Dock upptäcktes en generationsskillnad, där yngre generationer har en annan
syn på balans och där privatlivet ses som lika viktigt som arbetet. Balans
saknades hos juristerna av flera anledningar. Detta kunde dels bero på den
verksamhetsgrupp man tillhörde där vissa hade hög arbetsbelastning, men
även faktorer som personlighet där egna krav eller lojalitet gentemot arbetsgivaren
gjorde att man arbetade mycket. Det talades mycket om balansfrågorna
i branschen, men få konkreta resultat kunde skönjas av detta. Klienterna
styrde i stor utsträckning arbetet och många av juristerna var ständigt
tillgängliga. Vikten av ett intressant och utvecklande arbete var bidragande
orsaker till att juristerna fortsatte med det gränslösa arbetet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | strategier | sv |
dc.subject | balans mellan arbete och privatliv | sv |
dc.subject | gränslöst arbete | sv |
dc.subject | jurister | sv |
dc.subject | kvinnor | sv |
dc.subject | generationsskillnader | sv |
dc.title | Balans mellan arbete och privatliv – en utopi? Kvinnliga juristers syn på balans, gränser och strategier | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |