"Så mycket pengar finns inte"

Abstract

Elever med annat modersmål än svenska har generellt sett sämre studieresultat än elever med svenska som modersmål. Detta får med jämna mellanrum stor uppmärksamhet i media och i den allmänna samhällsdebatten. Ofta utgår man från föreställningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska språket på grund av för lite eller för dålig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och väl utvecklat modersmål står i direkt relation till hur väl man lyckas lära sig ett andraspråk. Detta förutsätter dock att skolan och det omgivande samhället intar en positiv hållning till minoritetsspråken och arbetar för ett jämlikt och demokratiskt sätt att se på flerspråkighet. Ett sådant förhållningssätt är uttalat i skolans styrdokument, men trots det förefaller man från politiskt håll se på flerspråkighet som en belastning snarare än en tillgång. Den undersökning som här redovisas visar hur kunskapen om modersmålets betydelse för skolframgång ser ut hos tjänstemän på förvaltningen i tre demografiskt sett olika stadsdelar i Göteborg. Av resultaten framkommer att medvetenheten om vikten av modersmålets utvecklande för flerspråkiga elever skiljer sig åt mellan de olika stadsdelarna beroende på andel flerspråkiga elever i skolorna, det vill säga ju större andel flerspråkiga elever, desto högre medvetenhet. Undersökningen visar också på hegemoniska maktstrukturer som tenderar att styra i vilken utsträckning flerspråkiga elevers behov tillgodoses.