Brukarens självbestämmande ur den personliga assistentens perspektiv

Abstract

Sammanfattning: Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur personliga assistenter ser på självbestämmandet hos personer med funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 samt har talsvårigheter. Som personlig assistent måste man respektera brukarens självbe-stämmande samtidigt som man måste ibland begränsa det. Detta har jag studerat med hjälp av de följande frågeställningar: I vilken grad låter personliga assistenter brukaren bestämma i sin tillvaro? Var går gränsen? I vilka situationer och vad är det som gör att den personliga assistenten begränsar brukarens självbestämmande? Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua 4 personliga assi-stenter. Har använt mig av en abduktivt arbetssätt och en hermeneutisk tolkningsmetod. De teoretiska verktyg som jag har använt mig i att analysera resultatet är: beslutsteorier, kom-munikationsteorin och det humanistiska perspektivet. Begrepp som användes är: makt, hjälp och genomförandeplan. De resultat jag har fått fram i samband med min studie är att undersökningspersonerna har en humanistisk människosyn på brukarens när det gäller att bedöma dennes förmåga att fatta beslut. Med utgångspunkt i detta så har intervjupersonerna väldigt bra kunskaper om sina brukare och deras gränser. De låter brukaren bestämma i de flesta situationer men de begränsar brukarens självbestämmande när denne/denna tar sådana beslut som skulle kun-na leda till att hans/hennes liv blir utsatt för fara. De anser sig ha ansvaret över brukarens liv. Brukarens förmåga att fatta beslut kan variera vilket kan orsaka en stor dilemma för assistenten som samtidigt som han/hon vill respektera brukarens självbestämmande är tvungen ibland att väga in sina egna värderingar i händelsen och handla förnuftigt för brukarens bästa även om detta innebär att brukarens självbestämmande inte alltid respekte-ras. En utav undersökningspersonerna påstår det att han alltid låter brukaren bestämma även då han anser att brukaren kan fara illa trots brukarens bristande omdöme i att fatat beslut.