Vägen in i den pedagogiska utredningen. Tre ungdomars upplevelser av delaktighet i sin pedagogiska utredning inom SiS

Abstract

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse.

Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM – känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.

Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats. Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.

Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg. I intervjuerna har det varit genomgående att de intervjuade saknar mening i att vistas på en låst avdelning och genomgå en pedagogisk utredning. Deras upplevelser bottnar i att de upplever att de saknar tilltro till att det de är med om gynnar dem. Något som också märktes då de omtalade skolan utifrån sina livsvärldar men framförallt i den pedagogiska utredningsprocessen. Samtliga ungdomars upplevelse handlade till stor del om att de upplevde att det fanns bristande information från utredningsläraren, både i att informera dem om när de skulle genomgå vissa tester och uppgifter samt syftet med dem. Mycket i intervjuerna handlade också om deras sätt att se på sig själva och där de på olika sätt upplever att de inte är lika dugliga som andra.