Matematik på schemat, hur gör jag? En kvantitativ studie om lärares val av arbetssätt i ämnet matematik

Abstract

Sammanfattning

Elevernas matematikkunskaper sjunker och många elever blir inte godkända på de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts på området och de visar att läraren och själva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillägnar sig kunskap. Syftet med studien blev därför att undersöka vilka arbetssätt lärarna i en kommun använder sig av i sin matematikundervisning i år 1-6 samt vad lärarna anser ligger till grund för deras val av arbetssätt.

Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ metod och vände sig till lärare som undervisade i år 1-6. Studien omfattade inte speciallärare och specialpedagoger. Sammanlagt svarade 67 lärare på enkäten. Med hjälp av en kvantitativ metod har man undersökt vilka arbetssätt lärarna säger sig använda för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskaper inom matematiken. Resultatet av undersökningen visar att läroboken används nästa av alla lärare och att eleverna arbetar enskilt vid flera tillfällen i veckan. Många lärare använder sig fortfarande av den traditionella undervisningen men studien visar att fler lärare valt alternativa arbetssätt där elever och lärare mer diskuterar tillsammans. Elever får enligt lärarna, diskutera och arbeta i grupp någon gång i veckan. Lärarna svarar att undervisningen är varierad och de använder sig av diskussioner, laborativt material och problemlösning i undervisningen. Undersökningen visar dock på att laborativt material förkommer mer sällan i de högre åldrarna. Få lärare anser sig använda nivågruppering. Lärarna låter arbetets art styra gruppsammansättningen och individualiserar sin undervisning genom att låta eleverna jobba i sin egen takt, med uppgifter som har olika svårighetsgrad. När lärarna ska välja arbetssätt utgår de främst från Styrdokument och kursplaner Lpo 94, elevens behov och vill ha en variation sin undervisning. Slutsatsen för den här undersökningen blev att den undersökta lärargruppen använde en varierad undervisning där kommunikation ansågs av lärarna vara en väg att nå kunskap. Men det laborativa och undersökande inslagen i undervisningen behöver få mer utrymme för att skapa lust och intresse hos eleverna även i de högre åldrarna.