Godsdistribution i centrala Göteborg – Näringsidkares attityder till alternativa lösningar på godsmottagning

Abstract

Trafikkontoret i Göteborg har som vision att uppnå effektiv, säker och hållbar rörlighet. En viktig del i detta arbete handlar således om att förstärka Göteborgs attraktionskraft genom att skapa en stadskärna som återspeglar denna vision. I syfte att uppnå en hållbar stadsmiljö samt skapa en trygg, säker och attraktiv stadskärna undersöker just nu Trafikkontoret möjligheterna med att effektivisera den godsdistribution som äger rum inom ett geografiskt begränsat område i Göteborg. Tanken är att korta ner det tidsfönster, inom vilket det är acceptabelt att leverera gods från kl 08.00 - 11.00 till kl 08.00 - 10.00. Denna förändring innebär att många av de berörda näringsidkarna tvingas till mer eller mindre kostsamma förändringar och anpassningar. Av den anledningen ämnar Trafikkontoret undersöka på vilket sätt de kan hjälpa dessa företagare i syfte att göra övergången så pass smidig som möjligt. Syftet med denna uppsats är att undersöka näringsidkares, transportörers och externa godsmottagares attityder till denna tidsfönstersförändring, samt att identifiera och utvärdera potentiella lösningar som syftar till att stödja de berörda näringsidkarnas förmåga att anpassa sig till dessa restriktioner. Inledningsvis utfördes en intervju med ett fraktbolag vilket är en förhållandevis stor aktör inom det studerade området. Intervjun hjälpte oss att identifiera och till viss del utvärdera vilka möjliga lösningsförslag som var lämpliga att presentera för de näringsidkare vi tänkt intervjua. Tre olika lösningsförslag arbetades fram; extern godsmottagning, begränsat antal tillåtna leveransdagar samt sköta leveranserna helt på egen hand. Vidare intervjuades fyra olika butiker i syfte att undersöka hur de uppfattade respektive förslag. Resultatet var relativt entydigt gällande förslaget extern godsmottagning. Samtliga respondenter var skeptiska till förslaget, främst eftersom de tyckte att säkerheten riskerade att sänkas. Gällande förslaget att begränsa antalet tillåtna leveransdagar ställde sig de flesta respondenter negativa till det. Huvudkritiken mot detta förslag var att flexibiliteten i varuflödet skulle minskas för mycket, vilket i sin tur skulle påverka servicegraden mot kund. Detta förslag var emellertid det förslag som fraktbolaget såg som mest realistiskt då det med stor sannolikhet inte skulle bli lika kostsamt som förslaget extern godsmottagning. En av de fyra butikerna tyckte även att detta förslag var det mest rimliga av de tre presenterade. Att sköta leveranssituation helt i egen regi var för de större näringsidkarna ett ganska naturligt val. Detta trots att kostnaderna för personal hade blivit högre jämfört med de andra två. Anledningen var framför allt att de inte kunde acceptera de negativa aspekter de övriga förslagen hade inneburit. Centralt för samtliga intervjuade företagare var emellertid kostnadsfrågan och framför allt frågan om varför de själva skulle stå för denna kostnad och inte Göteborgs stad. En del av denna uppsats uppmärksammar denna frågeställning och lyfter fram vikten av att Trafikkontoret på ett tydligare vis kommunicerar med de berörda företagen och på så vis kan få dem att förstå vilket värde denna restriktion kan innebära för dem.