Vi lägger räls. En etnografisk studie om pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Abstract

Inledning: Under utbildningens gång till specialpedagog har jag engagerats i litteratur som belyst förhållningssätt och bemötande. Under de år jag arbetat som förskollärare har jag undrat vad det är som gör att barn i behov av särskilt stöd blir bemötta på så skilda sätt, beroende på vilken förskola de går på och vilka pedagoger de möter. Fokus i denna studie ligger på förskolan och barn i behov av särskilt stöd.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på en resursförstärkt avdelning i förskolan har till barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är: • Vad är pedagogernas definition av barn i behov av särskilt stöd? • Hur syns pedagogernas förhållningssätt i verksamheten och den pedagogiska dokumentationen? • Vad blir konsekvenserna av pedagogernas förhållningssätt? • Överensstämmer pedagogernas utsagor från intervjun och dokumenten med det som observeras på avdelningen?

Teori: Den sociala systemteorin, som ser till delar och helhet, utgör referens för studien. Teorin ser till helheten och ska förstås ur ett helhetsperspektiv, där allt hänger samman och påverkar varandra. Pedagoger måste se till hela barnets situation för att skapa en förståelse, vilket leder till att man aldrig kan lägga över svårigheter på en enskild individ.

Metod: Den valda metoden för studien är etnografi vars syfte är att studera sociala processer i dess kulturella kontext. Avsikten är att förstå andra människors sätt att leva och lära. För att få svar på studiens syfte användes triangulering; intervju, observationer och dokumentinsamling. Bearbetningen av datamaterialet inspirerades av hermeneutiken, vilket är en tolkningslära.

Resultat: Studien visar att pedagogerna upplever mötet med barnen som viktigt, att bygga relationer. Pedagogerna förklarar sitt förhållningssätt som att de bygger räls, genom förebyggande arbetssätt och anser att det är situationsbundet om barn hamnar i svårigheter. Observationerna visade på att pedagogerna följde barnen i behov av särskilt stöd, vilka gavs tillfälle och tid att leka, och där pedagogerna lyssnade in barnens intresse och behov. Dokumenten från den resursförstärkta avdelningen fokuserar på pedagogerna, deras arbetssätt och förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Miljön framhålls som en viktig påverkansfaktor där mötet mellan barn och pedagog betonas.