Individen bakom ogiltig frånvaro. En studie om åtta elevers erfarenheter kring ogiltig frånvaro

Abstract

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nå måluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lärare har då varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sällan eller aldrig är där. Hur kan de motiveras till närvaro i skolan? Vem bär yttersta ansvaret?

Syfte: Studiens syfte är att utifrån semistrukturerade intervjuer ta del av åtta elevers upplevelser kring ogiltig frånvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser få erfarenheter och en förståelse inför vad ogiltig frånvaro innebär för dem. Detta gör vi med stöd av:

• Utsagor kring deras syn på skolk och skolvägran. • Utsagor kring deras upplevelse av tilltro och bekräftelse. • Utsagor kring det man inte missar i skolan. • Utsagor kring befintlighet vid skolk.

Teori och metod: Studien är gjord på en grundskola i en kommun och en gymnasieskola i en annan kommun och bygger på åtta elevers upplevelse av sin ogiltiga frånvaro. I studien används en livsvärldsfenomenologisk ansats och i tolkningsarbetet av intervjuer tas stöd av hermeunetiken. Fokus ligger på att det är informanterna som har en egen kunskap och förståelse till varför de inte har deltagit i skolan. För att ta del av informanternas utsagor görs en kvalitativ studie som utgår från samtal och semistrukturerade intervjuer.

Resultat: I resultatet framkommer att det finns många bakomliggande orsaker till att elever skolkar. Det finns därför ingen gemensam lösning för dessa elever. Det krävs förståelse för varje enskild elevs behov för att utifrån detta finna hjälp att stödja eleven. Relationskompetens hos vuxna i skolan är angeläget för att elever som skolkar ska bli bekräftade och känna tillit till skolan. Elevsamtalet som ofta är inriktat på åtgärder och problemlösning skall istället fokusera på elevens livsvärld. Det är av stort värde att ta tid och lyssna. Tidiga insatser är avgörande då skolk ofta börjar i liten skala med sen ankomst för att sedan öka och bli mer ohanterligt. Eleverna som skolkar har ofta svårt att se skolans mål och vilka krav som ställs på dem. En grundmurad helhetssyn på skolan som verksamhet med tydliga riktlinjer och tydlig struktur gynnar elever i behov av särskilt stöd och de elever som inte är närvarande.