dc.contributor.author | Rörvall-Dahlberg, Christina | |
dc.date.accessioned | 2011-09-22T12:14:19Z | |
dc.date.available | 2011-09-22T12:14:19Z | |
dc.date.issued | 2011-09-22 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/27004 | |
dc.description.abstract | Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av särskilt stöd i matematik, motivation och framgångsfaktorer.
Tanken är att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. Forskningsfrågorna är:
• Vilka likheter och skillnader finns det när det gäller hur man talar om matematik?
• Vilka områden talar man om?
Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frågor med denna utgångspunkt. Dessa frågor är till hjälp vid analysen av materialet:
• Vad talas det om?
• Hur talas det om detta?
• Vad framställs som sanning?
• Vilka subjektspositioner framträder?
• Vad utesluts i detta tal? (s.88)
Metod: För datainsamlingen används fokusgrupper och intervjuer som analyseras inspirerat av diskursanalys enligt Foucault.
Resultat: När analysen sker av vilka samtalsområden som finns i grupperna framträder en samling engagerade pedagoger med ett gediget intresse för matematik. Det är sällan som pe-dagogerna uttrycker stora skillnader i åsikter om matematikundervisningen. I första hand framträder det när det gäller algoritmer i form av uppställningar eller skriftlig huvudräkning. Då beskriver pedagogerna oftast samtal som varit vid andra sammanhang än i fokusgrupperna. Vid dessa samtal har andra åsikter framkommit och personer som har dessa åsikter är inte närvarande i fokusgruppen. En annan fråga med skilda åsikter är hur elevernas förståelse för matematik befästs.
Genom en rad olika arbetssätt är pedagogerna inställda på att ge varje elev vad den behöver. De arbetar bland annat med problemlösning och utomhuspedagogik för att nå dessa mål. Ibland nämns elever i behov av särskilt stöd men för övrigt bedöms att dessa elever finns med även när det inte direkt uttalas. En viss oro uttrycks över att tiden är begränsad till planering och att det saknas resurser för att ge eleverna stöd i tidigare skede än vad som sker idag. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Speciallärarprogrammet | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT11-IPS-03 SLP600 | sv |
dc.subject | diskursanalys | sv |
dc.subject | elever i behov av särskilt stöd | sv |
dc.subject | framgångsfaktorer | sv |
dc.subject | förståelse | sv |
dc.subject | motivation | sv |
dc.subject | problemlösning | sv |
dc.subject | utomhuspedagogik | sv |
dc.title | Talet om matematik i skolan - En diskursanalys. Vad påverkar en god matematikundervisning? Utan tal blir det ingen matematik | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |