Att skriva i och utanför skolan. En kvalitativ studie av elevers uppfattningar av skrivande

Abstract

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgångspunkt i frågeställningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, när, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i årskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger på vad och hur elever tänker om sitt skrivande är den fenomenografiska ansatsen lämplig att utgå ifrån. Fenomenografin är intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i årskurs sex skriva och berätta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, både i skolan och på fritiden. Utifrån dessa berättelser blev 18 stycken elever intervjuade och resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fem olika beskrivningskategorier: A. Man skriver för att utföra. B. Man skriver för att prestera. C. Man skriver för att lära och förstå. D. Man skriver för att kommunicera. E. Man skriver för att skapa. Resultatet av studien visade att elevernas uppfattningar av skrivande i och utanför skolan sammankopplades med styrt respektive fritt skrivande. Kring det styrda skrivandet förekom både negativa och positiva uppfattningar. De elever som uppfattade att de skrev enbart när de var tvingade att göra det var negativa till skrivandet, medan de elever som förstod varför det var betydelsefullt att öva och utveckla skrivandet var mer positiva. Deras möjlighet till inflytande och delaktighet i skrivandet var betydelsefullt för dem. Eleverna skrev för sin egen skull för att lära och förstå eller för att skapa. De skrev för en mottagare när de skrev för att utföra, prestera eller kommunicera. Eleverna uttryckte också sin syn på det digitala skrivandet och hade önskemål om ökad datoranvändning i skolan. Alla elever ansåg att skrivandet var nödvändigt, men de hade olika uppfattningar av vad, när, hur och varför de skrev. Skrivandets värde och betydelse för eleverna berodde delvis på hur stort inflytande de upplevde att de hade i sitt skrivande.