dc.contributor.author | Klintenberg, Britt | |
dc.date.accessioned | 2011-10-10T07:48:03Z | |
dc.date.available | 2011-10-10T07:48:03Z | |
dc.date.issued | 2011-10-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/27839 | |
dc.description | Examensämne: Svenska som andraspråk | sv |
dc.description.abstract | Sammandrag
I undersökningen intervjuas sju nyanlända elever om de strategier de använder sig av för att förstå okända ord i lärobokstexter samt om det stöd de anser sig få för detta i skolan. Som utgångspunkt för intervjuerna gjordes en ordundersökning i några lärobokstexter om vilka ord som är okända och som skulle behöva förklaras. I lärobokstexterna har de nyanlända eleverna och deras klasskamrater fått markera vilka ord som de inte förstår eller som de är osäkra på om de förstår. Deras tre lärare, två SO-lärare och en lärare i svenska som andraspråk har i samma texter fått markera vilka ord de tror skulle behöva förklaras för alla elever och vilka eventuella ord som dessutom skulle behöva förklaras för de nyanlända. Resultatet visar att lärarna tror att de skulle behöva förklara fler ord än vad eleverna har markerat, men delvis andra ord. De tror också att de nyanlända behöver ha fler ord förklarade än övriga elever, men de markerar inte alla de ord som någon nyanländ markerat. De ord som lärarna inte tror de skulle behöva förklara men som de nyanlända eleverna menar är okända är allmänspråkliga och ibland frekventa ord. Den strategi som flest elever säger sig använda för att förstå ord är att Gissa med hjälp av sammanhanget tätt följt av Fråga läraren. De två elever som nått längst i sin språkutveckling och som har bäst betyg är de som använder sig av flest strategier för ordförståelse. De elever som fortfarande går större delen av sin tid i så kallad förberedelseklass och som inte nått så långt i sin språkutveckling förlitar sig framförallt på lärarens hjälp för att få ordförklaringar. Slå upp på dator är den ordförståelsestrategi som sammantaget av eleverna rankas som den bästa men sex av sju elever använder samtidigt inte denna strategi i skolan. En anledning som ges till detta är att det finns för få datorer i skolan. Enligt eleverna uppmuntrar inte heller lärarna dem särskilt ofta att slå upp ord. Sex av sju elever har erfarenhet av att det kan vara svårt att hitta rätt översättningar på datorn, speciellt på ”Google Översätt”. Eleverna uttrycker inte några krav på ökat stöd från skolan annat än att lärarna borde ställa högre krav på eleverna. Min slutsats är att skolan kan och bör göra mycket mer för att stödja nyanlända elever i arbetet med att förstå ord bland annat genom att ge mer studiehandledning på modersmålet och genom att alla lärare får fortbildning i språkutvecklande arbetssätt, men också genom att lärare undervisar om strategier och uppmuntrar elever att använda sig av olika strategier för att förstå ord. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | inlärningsstrategier | sv |
dc.subject | ordförståelse | sv |
dc.subject | nyanlända | sv |
dc.title | ”Lärare är levande Lexin” Nyanlända elevers strategier för att förstå okända ord i lärobokstext | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student essay | |